Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mårdjakt - Mårmapakte - Mårmatjåkko - Mårtensson, Frithiof M. - Mårtensson, Malte - Måsunge - Måttband - Mått och vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅTT OCH VIKT
Ligger mården i ett ekorrbo, kan ett
hagel-skott med grova hagel någon gång löna sig.
Är det misstänkta boet byggt av kråka eller
större rovfågel, äro kvistarna för grova för
att hagelskottet skall kunna döda mården. Man
bör därför söka skrämma upp den.
En annan art, stenmården (Mårtes foina),
förekommer endast i södra och mellersta
Europa samt i Danmark. B. B.
Mårmapakte, fjälltopp (1930 m ö. h.)
i Lappland, omedelbart n. om
-^Mårmatjåkko, på en fjällkam, som strax österut
uppbär de två Höknålarna.
Den kan lätt bestigas från alla håll utom
österifrån. ->-Bergbestigning, sp. 771. Första
vinterbestigningen utfördes 21 april 1943 av
Yvonne Pallin och L.
Sarri. Pan.
Mårmatjåkko,
fjälltopp (1 959 m ö. h.),
32 km rakt s. om
Abisko i Lappland,
är lätt att bestiga
från olika håll. Jfr
Bergbestigning, sp.
771. Pan.
Mårtensson, F r
i-t h i o f M., brottare
(f. 1884 18/ä),
tandtekniker, Stockholm,
vann guldmedaljen i
mellan vikt A vid OS
1908 samt EM 1909.
Mårtensson
representerade G AK Enighet
och IK Sparta i Malmö,
Göteborgs AK, örgryte IS och Stockholms AK
samt var under fleråriga vistelser i Danmark
och USA medlem av AK Dan, Köpenhamn, och
Swedish-American AC, New York. P. B.
Mårtensson, Malte, fotbollsspelare (f.
191 6 24/d), kontorist i Hälsingborg, anses
vara den bäste högerytter Sverige haft.
Mårtensson började som 14-åring i
Hälsingborgs AIS men spelar sedan hösten 1934 i
Hälsingborgs IF. Han har 1937—42 spelat 7 gånger
i landslaget samt blev svensk mästare och
cupmästare 1941. »Svarta blixten», som den
mörkhårige Mårtensson kallas på grund av sin
stora snabbhet och sina hårda målskott, har ett
mycket oberäkneligt och svårstoppat spel med
långa rusher och vänsterskott som specialitet.
Han har tidtals tävlat som kortdistanslöpare
och bl. a. under sin värnpliktstid i Halmstad
vunnit DM för Halland. W. L-g.
Måsunge, segelt., en av ingenjör Erik
Salander ritad entypsbåt, som 1927
lanserades av K. S. S. S:s volontäravdelning.
Måsungen, en lätt centerbordsbåt med
mjuka linjer, har visat sig idealisk, när
det gällt att utbilda pojkar till goda seglare.
Dess dimensioner äro: längd ö. a. 4,65 m, bredd
1,55 m, djup av skrov 0,22 m, depl. 400 kg,
segelarea 10 m3. Antalet byggda måsungar
uppgick 1942 till c:a 80.
För måsungeseglingarna uppsatte 1928
K. S. S. S:s dåv. ordf., kabinettskammarherre
O. Holtermann, en pokal.
Måttband skall vid tävlingar i fri idrott
vara av stål. I allmänhet användes ett
kortare (15—25 m) vid hopptävlingar, ett
längre (60—80 m) vid kast. Se art.
Mätning.
F. M. Mårtensson,
guldmedaljör i
brottning vid OS 1908.
MÅTT OCH VIKT.
Inom sporten äro endast två system av
betydelse, då det gäller att mäta
distanser, ytor och rymder: metersystemet och
det engelska måttsystemet.
Längdmått.
Under idrottens genombrottsår användes olika
system för mätning av distanser i löpning. I
Sverige använde man på 1880-talet i fri idrott,
skidlöpning och skridskoåkning aln (59,4 cm)
och svensk fot (29,7 cm). I Finland och
Ryssland mätte man särskilt vid travtävlingar i
verst (1 067 m). Senare använde man i många,
även icke anglosachsiska länder det engelska
måttsystemet (yards och eng. mil), dock sällan
vid nationella mästerskap. Vid ungerska
mästerskapen mättes dock (t. o. m. 1913) alla
distanser i yards. I Tyskland och Danmark förekom-
mo ännu på 1930-talet löpningar på en tysk.
resp. dansk mil (i idrott avrundad till 7 500 m).
Vid OS samt VM och EM för amatörer
är metersystemet det enda officiellt tillåtna vid
löpning samt uppmätning av kast och hopp.
Det engelska måttsystemet får endast användas
som »översättning» till vägledning för publiken.
I det brittiska imperiet håller man fortfarande
fast vid yards- och eng. milräkningen i fråga
om tävlingsdistanser i löpning, simning m. fi.
grenar, medan resultat i hopp, kast och
backhoppning på skidor mätas i fot och tum.
Detsamma gäller för USA, där dock meterdistanser
i fri idrott infördes på försök 1928 och sedan
1932 användas vid mästerskapen. Jfr tab. I och II.
Yt- och rymdmått.
I fråga om yt- och rymdmått användes i de
flesta länder och inom den internationella spor-
537
538
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
