Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mälaren runt, cykeltävling, av redaktör Paul Brewitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄLAREN RUNT
Allmänhetens intresse hade ytterligare
stegrats, och vid målet i Haga voro 10 000 åskådare
samlade. Tidning för Idrott anordnade en
tipp-ningstävling, i vilken sluttiden och de tre bästa
skulle förutsägas, vilket torde ha varit den
första tippning, som anordnats i samband med
en svensk idrottstävling. Loppet gick den 1—2
juli, och starten hade framflyttats till kl. 8 på
kvällen. Gideon Ericsson inkom till slutmålet
(på tiden 15.00.36,0) 12m före tvåan, John
Larsson, vilken i sin tur distanserat tredje man, P.
A. östlund, med 9m. Av de 11 startande
fullföljde 7 loppet.
Genom att tävlingen inställdes 1894 och sedan
låg nere till 1901, uppstod ett avbrott på 7 år.
Detta var ett hårt slag för den svenska
landsvägssporten, som under denna period låg i
lägervall. Intresset för Mälaren runt fanns
dock kvar, och när tävlingen 1901 åter togs
upp, startade 20 cyklister.
Två minnesvärda tävlingar: 1906 och 1910.
Bland märkliga tävlingar må nämnas 1906
års, då ett skyfallsliknande regn gjorde
vägarna mellan Strängnäs och Eskilstuna nästan
ofarbara och endast 3 av 14 startande kommo
fram. Ännu besvärligare var 1910 års lopp. Det
hade regnat i en veckas tid före loppet, och
vid starten öste regnet ned. Flertalet önskade,
att loppet skulle uppskjutas, men Morén
yrkade på start och drev igenom sin vilja.
Endast 18 av 29 anmälda gåvo sig iväg. Vägarna
voro så svåra, att cyklisterna bitvis måste bära
sina maskiner. Redan i Strängnäs hade 14 man
utgått, och i Eskilstuna voro blott 3 deltagare
kvar. Morén vann på 16t 27m 7s, den sämsta
segrartiden i loppets historia.
De framgångsrikaste Mälaren runt-cyklisterna.
Segrare 1901 blev stockholmaren Hjalmar
Blomgren, följd av Henrik Morén, som sedan
med 9 segrar i följd och 10 inalles är den
hittills mest framgångsrike Mälaren
runt-cyklisten. Närmast kommer Ragnar Malm med
6 segrar (1917—23). Malms tid 1917, 10.15.30,4,
som var rekord i tio år, nåddes i samband med
NM-loppet. Malm och Gunnar Sköld tävlade
i en s. k. independentklass (som fanns 1916—17
och omfattade en del »halvprofessionella»
cyklister) och fingo ej åka samtidigt med
NM-cyklisterna utan startade 20m före dessa.
Dansken C. Frisch, som blev nordisk mästare, hade
emellertid 15m sämre tid än Malm.
Erik Bohlin och Georg Johnsson förbättrade
sedan Malms rekord avsevärt, och Johnsson
var 1928 nära att underskrida den som
»omöjlig» ansedda 10-timmarsgränsen. Detta skedde
dock 1933, andra året tävlingen kördes som
linjelopp, då B. Britz segrade på 9t23m57s,
varefter Ingvar Ericsson 1935 och 39 pressade
rekordet till resp. 9tl5m51,4s och 8t44m5s.
Sistnämnda tid tangerades 1940 i
Sexdagars-loppets fjärde etapp av dansken Frode
Sörensen och Sven Johansson, varpå Sture Anders-
son, Landskrona, 1941 sänkte rekordet till 8t 40m
50,2s. Den sensationella förbättringen av tiderna
beror, utom på att körningen underlättats av
den gemensamma starten, främst på att
cyklarna omkring 1933 fingo utväxlingsapparater
samt slutligen på de alltmer förbättrade vägarna.
Tävlingsstatistik.
Segrare ha varit:
1892 G. Fjaestad, Stockholms VF 15.56.04,!.;
1893 G. Ericsson, Stockholms Bicyclekl. 15.00.36,0;
1894—1900 Inga tävlingar; 1901 Hj. Blomgren,
Stockholms CK 12.41.22,0; 1902 H. Morén, IF
Sleipner 14.50.03,S; 1903 H. Morén, IF Sleipner
12.17.31,4; 1904 H. Morén, IF Sleipner 11.51.26,0;
1905 H. Morén, Djurgårdens IF 12.12.30,0; 1906
H. Morén, Hammarby IF 13.10.00,0; 1907 H.
Morén, Hammarby IF 12.18.43,2; 1908 H. Morén,
SK Iter 11.27.36,2; 1909 H. Morén, SK Iter
11.22.07,0; 1910 H. Morén, SK Iter 16.27.07,0; 1911
A. W. Persson, SK Iter 12.16.25,7; 1912 H.
Morén, SK Iter 11.56.23,4; 1913 A. W. Persson,
Uppsala CK 12.42.19,4; 1914 A. W. Persson,
Uppsala CK 10.29.42,9; 1915 R. Eek, Uppsala CK
10.44.01,3; 1916 T. Stryken1, Norge 11.19.50,2; 1917
R. Malm5, V o. IF Diana 10.15.30,4; 1918 R.
Malm, IF Thor 10.51.09,6; 1919 R. Malm, IF Thor
11.24.54,0; 1920 Ingen tävling; 1921 R. Malm,
IF Thor 10.39.31,9; 1922 R. Malm, IF Thor
10.43.20,8; 1923 R. Malm, IF Thor 10.43.55,1; 1924
G. Sköld, Uppsala CK 10.22.46,5; 1925 G. Sköld,
Uppsala CK 10.24.15,8; 1926 N. Velin, IF Thor
10.30.09,3; 1921 E. Bohlin, Uppsala CK 10.05.40,3;
1928 Georg Johnsson, IFK Enskede 10.01.21,9;
1929 Georg Johnsson, IFK Enskede 10.15.58,5;
1930 N. Velin. SK Fyrishof 10.39.26,6; 1931 Georg
Johnsson, IFK Enskede 10.12.52,2; 1932 S. Thor,
SK Fyrishof 10.06.55,3; 1933 B. Britz, IFK
Enskede 9.23.57,0; 1934 Erik Larsson, IFK Enskede
9.43.53,2; 1935 Ingvar Ericsson, Hammarby IF
9.15.51,4; 1936 Erik Jansson, CK Meteor 9.36.25,1;
1937 Ingvar Ericsson, Hammarby IF 9.36.45,4;
1938 Sven Johansson, Hammarby IF 9.27.43,6;
1939 Ingvar Ericsson, Hammarby IF 8.44.05,0;
1940 Sven Johansson, Hammarby IF 8.55.47,0;
1941 Sture Andersson, Landskrona CK 8.40.50,2;
1942 Sture Andersson, Landskrona CK 8.47.27,0.
Lagmästerskapet för tremannalag instiftades
1911; t. o. m. 1932 voro lägsta platssiffror
avgörande, därefter sammanlagda tiden.
Mästerskapet har vunnits av:
1911 Söderbrunns IS 10 poäng; 1912 SK Iter
8; 1913 V o. IF Diana 16; 1914 IFK Örebro 14;
1915 CK Uni 19; 1916 Stockholms CK 27; 1917
CK Uni 12; 1918 IF Thor 12; 1919 Endast 2
cyklister av 5 startande fullföljde; 1920 Ingen
tävling; 1921 Södertälje SK 24; 1922 Hammarby IF
37; 1923 Hammarby IF 19; 1924 Uppsala CK 11;
1925 IF Thor 15; 1926 IF Thor 11; 1921 Uppsala
1 Svensk mästare: S. Lundberg, CK Uni
11.34.33,8. 2 Svensk mästare: E. Westerberg,
Södertälje SK 10.30.18,4.
545
18—NFS. V
546
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
