Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mälaren runt, cykeltävling, av redaktör Paul Brewitz - Mälaren runt, för utbordare och passbåtar - Mälarens Seglarförbund - Mälarpokalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄLAREN RUNT
CK 14; 1928 SK Fyrishof 11; 1929 SK Fyrishof
12; 1930 SK Fyrishof 10; 1931 IFK Enskede 10;
1932 IFK Enskede 9; 1933 SK Fyrishof 28t32m
20,4S; 1934 Hammarby IF 29.45.58,2; 1935 SK
Fyrishof 28.08.37,8; 1936 Hammarby IF 29.54.31,5;
1937 Hammarby IF 29.14.55,0; 1938 CK Uni
28.42.18,2; 1939 Ingen lagtävling; 1940 Hammarby
IF 27.10.54; 1941 Västerås IK 27.01.43,7; 1942
Fred-rikshofs IF 26.30.57,8.
Extratävlingar.
Internationell tävling 1911: 1) H. Levin
10.46.54,8; 2) A. Raita, Fi. Distansen var
kortare, då målet var förlagt till Råsunda.
OS 1912: -»-Cykelsport, sp. 472.
Svenska Spelen 1916 (samtidigt med den
ordinarie tävlingen): 1) T. Stryken, No, 11.19.50,2;
2) P. Henriksen, No-, 3) S. Lundberg 11.34.33,8
(svensk mästare).
NM 1917 (samtidigt med den ordinarie
tävlingen): -»-Cykelsport, sp. 479.
Sexdagarsloppet 1940 (4. etappen): 1) F.
Sörensen, Da, 8.44.05; 2) S. Johansson 8.44.05.
–
Mälaren runt, världens längsta och
svåraste långdistanstävling för utbordare och
passbåtar, arrangerades årligen 1930—37
av Kungliga Motorbåt Klubben i
samarbete med Mälarens Motorbåt Förbund
över en 148 distansminuter (274,096 km)
lång bana på Mälaren med start och mål
i Stockholm och vändpunkt i Västerås.
Tävlingssträekan, som var uppdelad i åtta
etapper, hade följande sträckning: Stockholm
—Ormudden (18,0 distansminuter)—Nybyholm
(19,5)—Västerås (18,8)—Mälarbaden (12,0)—
Strängnäs (22,5)—Mariefred (17,2)—Södertälje
(18,8)—Stockholm (21,2). Start och mål voro
förlagda till Stadshuskajen.
Båtarna voro (sedan 1932) uppdelade i två
grupper — racerbåtar och passbåtar, båda med
utombordsmotor och de senare med två mans
besättning — indelade i klasser, racerbåtarna
enligt de internationella bestämmelserna. År
1937, efter ett misslyckat försök föregående år,
upptogos även två klasser för inbordare (400
och 800 kg).
Tävlingen gällde två vandringspris: den 1930
uppsatta Mälarsnäckan för racerbåtar och
den 1932 uppsatta Mälarskålen för
passbåtar. Mälarsnäckan tilldelades den förare, som
nådde största kvot mellan båtens egen
medelfart och det före 1 jan. tävlingsåret gällande
internationella rekordet (i resp. klass).
Dessutom fordrades att medelfarten varit större än
den som nåtts i klasser med mindre
cylindervolym.
Mälarskålen tilldelades den förare i
passbåts-klassen, som först passerade mållinjen
oberoende av klassindelning. Vandringsprisen
skulle, för att bli ständig egendom, erövras två
gånger i följd eller tre gånger oberoende av
ordningsföljden.
Tävlingen, som var internationell, samlade
från Finland de flesta utländska deltagarna,
bland vilka O. Brandt på Evinrude vann
X-klassen i gruppen för utbordare 1935 och 37 och
H. Lindholm på samma märke blev tvåa i
pass-båtsklassen 1932. Tysken H. Denecke på Laros
blev tvåa i passbåtsklassen 1934.
Segrare i utbordargruppen (om någon annan
vunnit Mälarsnäckan, anges dennes namn inom
parentes) ha varit: 1930 G. W. Meyerson, Archimedes
(7t 35m 33s), 19,5 knop; 1931 Robin Carlsson,
Johnson (5.13.25), 28,4; 1932 G. Forslund, Johnson
(7.21.15), 20,i; 1933 Robin Carlsson, Johnson
(4.54.03), 30,2 (Thure Johnson); 1934 B. E.
Hjorth, Johnson (6.01.17), 24,e; 1935 E.
Söderström, Archimedes (4.46.50), 31,o; 1936 P. Gramme,
Evinrude (4.35.38), 32,2 (E. Söderström erövrade
för alltid den första Mälarsnäckan); 1937 S.
Selander, Archimedes (4.23.45), 33,7.
Segrare i passbåtsklassen och vinnare av
Mälarskålen ha varit: 1932 E. Runius, Penta (10t4m7s),
14,7 knop; 1933 T. Ståhl, Johnson (7.28.02), 19,8;
1934 Erik Berg, Archimedes (6.29.09), 22,s; 1935
J. Nielsen, Archimedes (6.48.00), 21,4; 1938 S.
Selander. Archimedes (6.03.23), 24,5; 1937 J. Nielsen,
Archimedes (6.19.10), 23,4.
Segrare i inbordarklassen 1937: klass 800 kg U.
Stenhammar, Chris Craft-båt och -motor (4t 52m 30s),
30,4 knop; klass 400 kg N. G. Nilsson, Apel-båt och
Universal-motor (5.18.40), 27,8 knop. B.L.
Mälarens Seglarförbund, stiftat 1912
på initiativ av A. Rumpff, är en
sammanslutning av segelsällskap vid Mälaren
och Hjälmaren, som bl. a. anordnar
kappseglingar efter för dessa farvatten
lämpade bestämmelser samt
seglings-och mätningsregler.
Förbundet håller varje år s. k.
högtidsseglingar, vilka anordnas av sällskapen i tur och
ordning. Till förbundet voro 1943 anslutna 17
sällskap med 4 195 medlemmar, 692
inregistrerade båtar och 114 kanoter. Ordf. är sedan 1928
Hj. Neuman. J. S. H.
Mälarpokalen är det äldsta och mest
uppmärksammade av de vandringspris,
som uppsatts för lagskjutning mellan
olika skytteförbund och om vilka
tävlingar arrangeras växelvis av de
deltagande förbunden.
Initiativet till tävlingen om Mälarpokalen togs
1916 av N. A. Hedjerson och C. Fallenius i
Stockholms läns skfb, som inbjöd
Södermanlands, Uppsala läns, Västmanlands läns och
Örebro läns skfb. Programmet omfattade två
hastiga serier mot 20-ringad tavla, och lagen
bestodo av 15 man, av vilka 12 räknades. Sedan
den första pokalen 1919 erövrats för alltid av
Stockholms läns skfb, övergick,man följande
år till 5-ringad tavla, varefter samtliga 15
skyttar i lagen räknades. År 1932 övergick man till
10-ringad tavla, och de 3 sämsta skyttarna
räknades åter bort. År 1936 återgick man till
5-ringad tavla, 1938 infördes 6-ringad och 1941
åter 5-ringad.
547
548
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
