Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska flygtävlingen - Nordiska fotbollspokalen - Nordiska huvudstadstävlingarna i skytte, av redaktör K. A. Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISKA FOTBOLLSPOKALEN
Göteborg—Karlsborg—Västerås, 1 048 km, och
andra dagen Västerås—Stockholm, 80 km.
Landningen på Bromma flygfält ingick i dettas
invigningshögtidligheter. Av 54 startande (27 från
Sverige, 21 Danmark, 5 Norge och 1 Finland)
fullföljde 45, därav två utom tävlan. — Segrare
blevo: Klass A: F. Simonsson, Klemm Kl 35, Sv,
58,3 pr.; Klass B: L. G. Thunberg, Fokker S. 6 A,
Sv, 5,6 pr. — Någon ytterligare tävling har
ej hållits. B. L.
Nordiska fotbollspokalen är en
ursprungligen av Sverige uppsatt pokal till
bästa nation vid de nordiska
landskamperna under en fyraårsperiod.
En föregångare var en av Dansk Boldspil
Union 1923 uppsatt jubileumspokal, som 1928
hemfördes av Danmark före Sverige och Norge.
Den första pokalen, Svenska
Fotbollförbundets jubileumspokal, uppsattes vid
25-årsjubi-leet 1929 och skulle tillfalla den nation, som
under fyraårsperioden 1929—32 i det ordinarie
landskampsutbytet (sammanlagt 6 matcher
varje år) nått högsta poängsumma enligt
vanlig poängberäkning. Pokalen vanns av Norge,
och poängställningen var följande:
sp. v. oa. f. mål p.
Norge ..................... 12 8 1 3 35—23 17
Sverige .................. 12 6 1 5 35—31 13
Danmark ............... 12 6 0 6 37—24 12
Finland .................. 12 2 2 8 23—52 6
En ny pokal uppsattes av Norges
Fotballfor-bund för perioden 1933—36 och vanns av
Sverige. Poängställningen var följande:
sp. v. oa. f. mål p.
Sverige .................. 12 7 2 3 31—22 16
Danmark ............... 12 6 2 4 30—25 14
Norge ..................... 12 4 3 5 25—21 11
Finland .................. 12 3 1 8 18—36 7
Den tredje trofén, en skulptur av J.
Mänty-nen föreställande två björnar (»De finska
björnarna»), donerades av Finlands Bollförbund för
perioden 1937—40. Då tävlingen efter säsongen
1939 avbröts på grund av kriget, var ställningen
följande:
sp. v. oa. f. mål p.
Sverige .................. 9 6 0 3 26—14 12
Danmark ............... 9 5 1 3 24—13 11
Norge ..................... 9 5 1 3 24—18 11
Finland .................. 9 1 0 8 8—37 2
NORDISKA
HUVUDSTADSTÄVLINGARNA I SKYTTE.
Av redaktör K. A. Larsson.
De nordiska huvudstadstävlingarna i
skytte inleddes i Köpenhamn 1912 och
fingo fastare form i Helsingfors 1925
genom bildandet av De Nordiska
Huvudstädernas Skytteförbund. De ha i regel
hållits vart tredje år. Genom sin
preci-sionsbetonade karaktär, genom lagens
storlek och den alltmer skärpta
konkurrensen ha de haft stor betydelse för hö-
jandet av skj utskickligheten och
främjandet av vapentekniken i de nordiska
länderna. Framför allt ha de emellertid
blivit det verksammaste medlet att knyta
Nordens skyttar närmare samman.
Historik.
Sedan ett skyttelag från Fyen på fabrikör P.
Drewes’ initiativ gästat Stockholm 1911, inbjöd
Köpenhamn följ. år 30-mannalag från
Stockholm och Kristiania till den första tävlingen.
Vid tävlingarna i Kristiania 1915 och i
Stockholm 1919 utbyggdes samarbetet och fann
alltmer sin form. Stockholmslaget visade sig
starkast, mest tack vare bättre vapen. Ar 1919
deltogo finnarna för första gången och sköto
med lånade svenska gevär. Redan tre år senare
i Köpenhamn voro de färdiga att konkurrera
på allvar.
Vid denna tid sysslade man i alla de nordiska
länderna med att få fram »försöksgevär» med
dioptersikte. I Helsingfors 1925 uppträdde också
alla lagen med nya vapen, men det svenska
Fm/23 hävdade sin ställning. Från 1928 upptog
Helsingfors på allvar striden med Stockholm,
och tävlingarnas sportsliga nivå steg så
småningom i höjd med VM. I Oslo 1928 och i
Stockholm 1931 var striden jämn, men 1934 kommo
finnarna med ett nytt försöksgevär, och de
övriga lagen blevo nära nog utklassade.
Resultatet var dock förutsett och botemedlet ett nytt
svenskt försöksgevär. I Helsingfors 1937 togo
svenskarna revansch efter fenomenal skjutning.
Laget nådde sålunda 1 medeltal över 236 poäng,
vilket resultat tidigare överskridits blott av en
svensk skytt. År 1940 skulle tävlingarna ha ägt
rum i Oslo men inställdes.
Programmet.
Den »nationella» tävlingen, tidigare kallad
representantskjutningen, omfattar 25 skott i
liggande och har hela tiden varit
huvudtävlingen. I denna uppställdes 1924
»Skandinaviska kårens vandringspris» till minne av
kårens strid vid Magersfontein 11 dec. 1899 under
boerkriget. Från 1937 har priset överflyttats
till »nordiska» tävlingen, tidigare kallad
mästerskap, som därigenom formellt blivit
huvudtävling. I mästerskapstävlingen sammanföras
skyttarna i grupper om fyra man, en från varje
stad. Var och en skjuter med eget gevär 5
provskott och en serie om 10 skott i liggande,
varefter vapnet lämnas åt sidokamraten, tills
alla fyra skjutit en serie med vartdera geväret.
Före 1937 fingo blott de 10 bästa från varje stad
deltaga i mästerskapet, men numera deltaga
både i den »nationella» och den »nordiska»
tävlingen 30-mannalag, varav de 25 bästa räknas.
Skjutningen sker mot den tavla och på det
avstånd, som är värdnationens normala, eller mot
internationell tavla på 300 m avstånd
(sistnämnda var fallet 1925, 31, 34 och 37).
563
664
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
