Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyblæus, Gustaf A., ryttare - Nyblæus, Gustaf N., fäktare - Nybro - Nybroviken - Nyckstek →Knopar och stek, sp. 877 - Nycop, Carl-Adam - Nygren, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYBLÆUS, G. A.
1897 till sin död styrelsen för Sveriges
Centralförening för Idrottens Främjande.
Som elev vid Ridskolan på Strömsholm 1876—
77 red Nyblaeus sina första löpningar och
fortsatte med framgång på kapplöpningsbanan till
in på 1890-talet. Av hans mer framgångsrika
hästar må nämnas det inhemska halvblodsstoet
»Gaity», på vilket han bl. a. vann den första
löpningen om Jockeyklubbens stora pris 1890,
och den franska fullblodsvalacken »Anglomane».
Han var den drivande kraften vid bildandet
av Jockeyklubben 1890 och blev klubbens förste
sekr. (1890—1904). Han var även en av
initiativtagarna till Stockholms Fältrittklubb 1886
och klubbens sekr. till 1887. Som lärare vid
Ridskolan på Strömsholm 1887—90 införde han
där mera fältmässig ridning.
Nyblæus ivrade även i skrift för
kapplöpningssporten och medarbetade under 1880-talet
flitigt i Tidning för Idrott. Han lanserade där
devisen »Idrotten är vår tids ridderlighet». C. C.
Nyblæus, Gustaf N., fäktare,
föreståndare för G. C. I. (1816—1902), överste,
far till Gustaf A. N., har gjort stora
insatser för svensk gymnastik och fäktning.
Nyblæus, som genomgick G. C. I. 1836—37, var
en av P. H. Lings personliga lärjungar. Han
var extra lärare vid
G. C. I. 1837—42 och
sedan under 20 år
fäkt-mästare vid Lunds
universitet samt från 1843
även gymnastiklärare
vid ett par skolor i
Lund. 1862—87 var han
föreståndare för G. C. I.
och överlärare på den
militära avdelningen.
Han tillträdde
förestån-darskapet i en för
G.C.I. brydsam tid, men
genom hans framstående perscjnliga
egenskaper blev hans föreståndartid en period av
blomstring både för G. C. I. och svensk fysisk
fostran.
Både som fäktare och fäktlärare var Nyblæus
framför allt framstående på florett. Hans
florettfäktning påminner i vissa fall om modern
värjfäktning. Han konstruerade också en
florett, vars klinga var längre och tyngre än den
vanliga. Även i sabel- och bajonettfäktning
hade han goda insikter.
Bland hans många skrifter må nämnas:
»Undervisning i gymnastik efter Ling» (1847, 2.
uppl. 1866), »Allmän gymnastisk fäktlära» (1876),
»Militärgymnastik» (1881) och »Plastiska
kroppsövningar» (1882) — det första arbetet i sitt slag.
Nyblæus skrev även skönlitterära arbeten, t. ex.
»Dalkarlssången» (1840). N. H-n.
Nybro, stad i Småland, 30 km v. om
Kalmar (5 595 inv. 1943), har 7 till Riks-
idrottsförbundet anslutna föreningar med
sammanlagt omkring 600 medlemmar.
Äldsta förening är Madesjö-Nybro
Skytteförening (st. 1899, 119 medl. 1942). Ledande klubb
är Nybro IF (st. 1906, 319 medl. 1942), som främst
bedriver fri idrott samt fotboll, där klubben
sedan 1941 spelar i div. II, södra. Sektioner
finnas för brottning, orientering, gymnastik,
skid-sport, simning och tennis. Mest kända
idrottsmän äro K. G. Björk (landslagsman på 800 m
i IFK Göteborg), som är en av klubbens ledare,
samt brottaren och fotbollsspelaren Harald
Pettersson. Klubbens idrottsplats, Viktoriavallen,
invigdes 1915. En jubileumsskrift utgavs 1931.
Bland övriga föreningar märkas Pukebergs
Bollklubb (st. 1930, 100 medl.) och Nybro SK
(st. 1925, 75 madl.), som båda ha fotboll, bandy
och gymnastik på programmet, Nybro
Boxningsklubb (st. 1934, 24 medl.), som utövar
boxning, samt Nybro AK (st. 1939, 29 medl.), som
huvudsakligen bedriver tyngdlyftning. S. L-g.
Nybroviken i Stockholm var vintrarna
1884—1905 centrum för svensk
konståkning och stockholmarnas skridskosport.
Redan 1866 gjorde konståkaren ->Jackson
Haines en uppvisning på Nybroviken, och 17
jan. 1884 invigde SASK en skridskobana där.
På denna anordnades en rad internationella
tävlingar, främst i -^-konståkning på skridsko
(sp. 925) men även i ->-hastighetsåkning på
skridsko (pl. 1). Banan användes sista gången
vid en stor illuminationsfest 5 febr. 1905.
Litt.: T. Blanche, »Tio vintrar på Nybroviken»
(1894), samt A. Anderberg m. fi., »Berättelse
över Stockholms Allmänna Skridskoklubbs
verksamhet 1883—1923» (1925). S.T.
Nyckstek ->Knopar och stek, sp. 877.
Nycop, Carl-Adam, idrottsledare
(f. 190 9 24 / 7 i Helsingfors), chefredaktör
för veckotidningen Se, Stockholm, har
verkat som sport journalist i Finland och
Sverige.
Nycop, som till 1934 var finsk medborgare,
var under skoltiden i Lundsberg och
Helsingfors god sprinter och längdhoppare samt 1927
—30 ledare för Kronohagens IF:s
boxningssektion och 1927—34 en av Finlands mest kända
boxningsdomare. Han har varit sportredaktör
i Hufvudstadsbladet, Svenska Pressen,
Eskils-tuna-Kuriren, Göteborgs Morgonpost,
Morgontidningen och 1937—38 i Nya Dagligt Allehanda.
Han har utgivit »Idrottsboken» (2 delar 1933—
34, tills. m. S. Lindhagen) och »I skottlinjen»
(1939, filmad 1942). S.L.
Nygren, Axel, båtkonstruktör (1865—
1935), ingenjör, fartygskonstruktör vid
Kungl. Flottan, var icke blott skaparen
av många av Sveriges bästa krigsfartyg
(t. ex. »Fylgia») utan även under 1890-
732 730
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
