Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nygren, Axel - Nygren, David - Nyhed, Birgit →Lundström - Nykterhetsrörelsens idrott →Godtemplaridrott, →Nationaltemplarorden - Nyköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYKÖPING
Axel Nygren,
båtkonstruktör.
David Nygren,
alpi-nist.
och början av 1900-talet Sveriges
främste yachtkonstruktör, den förste som
målmedvetet tillämpade de banbrytande
Herreshoffska konstruktionsprinciperna.
Nygrens båtar utmärktes av en
utomordentlig form, sluten, enkel och klar. Hans
konstruktioner voro också matematiskt
ytterst noggrant genomarbetade.
Nygrens bästa skapelse var »Ariadne» (1895),
en utomordentlig stormbåt, men även »La
Gitana» (1894), hans första banbrytande
konstruktion, av samma typ som Herreshoffs
»Glo-riana», den snabba mahognybåten »Esperanza»
(1897) och den lilla »Asta» (1899) voro goda
prov på hans förmåga. Nygren konstruerade
även med framgång mycket stora yachter,
bland dem »Allona» (1899) och »Svanhild» (1901).
Under 1900-talets båda första årtionden
konstruerade han många lyckade R-yachter, bl. a.
»Titti», »Kajsa», »Rival» och »Västanfläkt». —
Nygren var bl. a. led. av K. S. S. S:s
mät-nings- och klassificeringskommitté. Han
intresserade sig varmt för ungdomens segling.
E. S-r; J. S. H.
Nygren, David, alpinist (f. 1891 21/2),
tjänsteman, Stockholm, har bestigit
Sveriges samtliga 2 000-meterstoppar (14 st.),
varav Sareks Sydtopp (2 037 m ö. h.) 1934
var första sommarbestigning och
Selma-tjåkkos Järntopp (2 020 m) 1937 första
vinterbestigning.
Nygren har dessutom bestigit 26 svenska
1 900-meterstoppar, därav många
nybestig-ningar (->Bergbestigning, sp. 769—774).
Särskilt märkliga bland hans förstabestigningar äro
den av Stora Höknålen (1 916 m) 1935 samt hans
traversé österifrån över Stora och Lilla
Höknålen till Mårmapakte 1942. Nygren har även
gjort många nybestigningar i Lappland av
fjälltoppar under 1 900 m. Vid en bestigningstur
i Kebnekaisemassivet 1937 råkade han störta
ned i en glaciärspricka ett 30-tal meter men
blev undsatt efter 3 V2 timme samt räddades
men med svåra förfrysningar.
733
Nygren, som även gjort bestigningar i Norge
och Schweiz, är sedan 1938 styrelseled. i
Svenska Fjällklubben och sedan 1940 redaktör för
klubbens årsskrift Till Fjälls. Pan.
Nyhed, Birgit, ->Lundström.
Nykterhetsrörelsens idrott
->Godtemp-laridrott, ->Nationaltemplarorden.
Nyköping, stad i s. Södermanland vid
en vik av Östersjön (14 299 inv. 1943), har
ett stort antal idrottsföreningar och ett
mångsidigt idrottsliv.
Äldst är Nyköpings Skyttegille (st. 1876, 750
medl. 1942), som 1877—1911 hade bana vid
Lindbacke, därefter ö. om staden. Nyköpings GF
(st. 1878) upptog i slutet av 1800-talet flera
idrotter men bedriver nu enbart gymnastik.
Bland upplösta klubbar märkas Nord, Iter,
Drott och Hermes.
IFK (st. 1904, 118 medl.) har numera främst
fri idrott och handboll på sitt program. Mest
kände medlem är sprintern C. G. Lindelöw.
Nyköpings AIK (st. 1914, 339 medl.) är en
direkt fortsättning på den 1905 stiftade Nyköpings
A o. IK (fick nuv. namn efter sammanslagning
med IF Daphne) och har främst fotboll och
bandy på sitt program; sedan hösten 1942 spelar
AIK i fotboll i div. II, östra gruppen.
Stadens största idrottsklubb är Nyköpings SK
(st. 1918 som IF Linnéa, 358 medl.), som
liksom den föregående är mycket mångsidig.
Nyköpings AIK och SK deltogo 1929—37 med ett
kombinerat lag — under namnet Nyköpings BK
— i östsvenska serien i fotboll. S. G. U:s IF
(st. 1928, 131 medl.) bedriver främst fri idrott,
orienteringslöpning, handboll och bandy. Bland
specialföreningar märkas CK Dainon (st. 1924,
20 medl.), Nyköpings Boxningssällskap (st. 1937,
43 medl.), Brottarklubben Atlas (st. 1940, 90
medl.) samt Nyköpings Simsällskap (st. 1925, 71
medl.), som har utmärkta simmare, främst B.
Lilja, som 1942 vann 2 SM i fritt simsätt.
Intresset för vattensport är stort. Nyköpings
SS (st. 1889, 303 medl.) och Nyköpings
Motorbåtsklubb (st. 1919, 100 medl.) ha förnämliga
klubbhus i havsbandet. Nyköpings Kanotklubb
(st. 1933, 110 medl.) är mycket livaktig; bland
dess medl. märkes G. Fredriksson, som 1942
vann SM på 10 000 m och 1943 Kungsholmen
runt. Två motorklubbar finnas även.
Stadens idrottsplats, Folkungavallen,
invigdes 1919, medan Kreaturstorget, nuv. Fruängen,
och Svandammen (för skridskoåkning) tidigare
använts. En simhall (20x8 m) invigdes 1936, en
tennishall 1929. Nyköpings SK har en
sportstuga i Ryssbergen, 3 km s. v. om staden, som
är centrum för skidsporten.
Bland kända idrottsmän, som tidtals
representerat Nyköping, märkas, utom de
ovannämnda, skridskoåkaren Otto Andersson,
spjutkastaren Y. Häckner, höjdhopparen E.
Häckner samt boxaren Allan Carlsson. S. E-m.
734
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
