- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
775-776

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska spel - Olympia och antikens Olympiska Spel, av professor Martin P:n Nilsson och redaktör Rune Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OLYMPISKA SPE L

Bild 2. Ånganläggningarna, när de voro som störst. Utefter Kronoskullens fot synas fr. v.
Filip-peion (den runda byggnaden), Heratemplet, Herodes Atticus’ exedra och raden av skattehus. Bakom
Filippeion skymtar en del av Prytaneion. Omedelbart nedanför skattehusterrassen synes Metroon.
I mitten ligger Zeustemplet och t. h. om detta utanför muren Bouleuterion. Bakom ekohallen, den
långa byggnaden vinkelrätt mot skattehusterrassen, synes en del av stadion. Längst t. v. ser man
ett hörn av palästran och där bredvid Theokleion. I mitten i förgrunden ligger Leonidaion. — Efter

en i museet i Olympia förvarad modell.

statens bekostnad gjordes på 1870-talet och i
vilka utom Curtius framför allt F. Adler deltog.
Senare ha tysken W. Dörpfelds utgrävningar
lämnat viktiga resultat.

Olympia ligger som nämnts i
nordvästra Peloponnesos på norra stranden
av Alfeios. Det egentliga festområdet,
Altis (en provinsialform av grek. alsos,
lund), ligger vid foten av Kronoskullens
södra sluttning och begränsas i väster av
Alfeios biflod Kladeos. Öster om Altis
utbreder sig en slätt, där stadion och
hippodromen voro belägna.

Altis och dess byggnader.

Altis omfattade ett område av c:a
200x175 m och var under senare tid
omgivet av murar, som dock icke
omslöto alla anläggningarna (bild 3).

Zeustemplet.

Ungefär i Altis mitt låg den största och
praktfullaste byggnaden, Zeustemplet, som uppfördes
under tiden 468-456 f. Kr. (bild 5).

Templet, som var 27,68 m brett, 64,12 m långt
och c:a 27 m högt, hade 6 kolonner på
kortsidorna och 13 på långsidorna. Gavelfälten, vilkas
skulpturer till stor del äro återfunna, framställa
på östra sidan förberedelserna till
kappkörningen mellan Pelops och Oinomaos (bild 6), på
västra sidan striden mellan lapiter och
kentau-rer. I tolv metoper1 över förhallen och
opisto-domos (bakre rummet) funnos skulpturer,
framställande Herakles’ bragder.

Från förhallen, där bl. a. de sköldar
förvarades, som användes vid ->vapenloppet, kom man
in i templets huvudrum, som var 28,74x13,26 m
och som dominerades av Fidias’ omkring 12 m
höga Zeusstaty (bild 4), utförd i guld och
elfenben.

Norr om Zeustemplet låg Zeusaltaret, där
offren till gudens ära ägde rum.

Heras tempel.

Nedanför Kronoskullen i Altis v. del låg den
näst Zeustemplet största byggnaden, det
betydligt äldre och arkitekturhistoriskt märkliga
Heratemplet, som är det bäst bibehållna (pl. 2).

1 Metop är på byggnader i dorisk stil ett fält

i frisen, mellersta delen av kolonnens bjälklag.

776 798

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free