- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
1107-1108

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ridsport, av ryttmästare Frank Martin och professor E. Hohwü Christensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RIDSPORT

RIDSPORT.

Av ryttmästare Frank Martin. Kap. »Ridningens värde som kroppsövning» av professor E. Hohwü
Christensen.

Med ridsport (eng. equestrian sport,
fr. concours hippique, ty. Turnierreiten)
menas enligt modernt språkbruk
tävlingar i dressyrridning, hoppning och
terrängritt samt fälttävlan och
kombinerad tävlan. Till ridsport kan man även
räkna de tidigare ofta anordnade
-^-distans-ritterna och -^-hästpolo. Jfr art. Hästsport.

RIDSPORTENS HISTORIA.

Under medeltiden äro ->tornerspelen
att betrakta som enda formen av
ridsport och bedrevos som sport långt efter
det de förlorat sin betydelse som militär
övning. Sedan man i Italien under
renässansen lagt grunden till den moderna
ridkonsten, upplevde -^karusellridningen
under den därpå följande perioden sin
blomstringstid och blev förebild för de
lantliga ->ryttarlekar, som levat kvar
intill våra dagar.

Med utgången av 1700-talet försvann
karusellen, men den högre ridkonst, för
vilken den varit ett uttryck, vårdades
vid den 1735 grundade ->Spanska
hovridskolan i Wien och vid den 1708 i
Sau-raur inrättade franska militära ridskolan.

Frankrike och Österrike den moderna
ridsportens föregångsländer.

Från 1860-talet började man alltmer
uppmärksamma betydelsen av att hästar
och ryttare genom ridsport och tävlingar
förbereddes för krigets krav. Målet var
att skapa goda fälthästar och goda
fältryttare.

Pioniärländerna voro i första hand
Frankrike och Österrike, i andra hand
Tyskland.

I Frankrike började man vid
ridskolan i Saumur i början av 1860-talet
årligen anordna ryttartävlingar, concours
hippiques, och lärare och elever från
Saumur deltogo också i de tävlingar, som
anordnades i Palais de 1’Industrie av det
1866 grundade Société hippique de Paris.
Dessa tävlingar, som 1898 flyttades till

Champs de Mars och senare till Grand
Palais, Paris utställningshallar, äro
ridsportens äldsta ännu existerande
evenemang.

Av ännu större betydelse för den
moderna ridsportens utformning blev
emellertid det 1879 grundade
Campagne-Reiter Gesellschaft in Wien, vars
ändamål var att uppmuntra god fältridning
och dressyr av fälthästar genom tävlingar.

De mest betydande tävlingarna i Österrike
ägde rum i Wiens Prater och voro glänsande
ryttarfester med höga penningpris till segrarna.
Ar 1884 planerade man en internationell
tävling men avstod därifrån på grund av
svårigheten att få opartiska domare.

Programmet utgjordes av prisridning,
Preis-reiten, och prishoppning, Preisspringen,
beteckningar, vilka senare övertogos av svenskarna,
liksom också Campagne-Reiter Gesellschafts
tävlingsbestämmelser, vilka blevo förebild för
de första i vårt land. Som den österrikiska
sammanslutningens namn antyder
(Campagne-Reiten = fältridning) voro de krav, som kriget
ställde på fälthästen, normgivande. Inga
rörelser, som tillhörde den höga skolan,
förekommo. Vid bedömningen tog man hänsyn till
graden av fulländning hos det utförda.
Rid-ningen skulle ge intryck av att icke kosta
någon egentlig ansträngning. Prisridningen, i
vilken även ingick ridning över ett antal lättare
hinder, ägde rum på en öppen fyrkant. I
prishoppningen skulle hinder av »svårare
beskaffenhet» tagas i flytande jaktgalopp med rena
språng utan onödig ansträngning.

I slutet av 1800-talet tog ridsporten fart på
kontinenten.

På 1890-talet blevo tävlingar i ridning
och hoppning allt vanligare på
kontinenten, där man, utom i föregångsländerna,
allmänt började anordna tävlingar även
i Tyskland, Italien och Belgien.

I Tyskland förekommo redan från 1861 s. k.
Corsofahrten i Tiergarten i Berlin, men om
ridsport i modern mening kan man tala först
sedan Campagnereiter-Verein des XIV
Armee-corps efter österrikiskt mönster 1885 stiftats i
Karlsruhe. Ar 1896 började man anordna
»concours hippiques» i Berlins förort Treptow, och
1910 anordnade Potsdamer Reiterverein i
Loui-sentattersall en »Reit- und Fahrturnier», ur
vilken de årliga ridtävlingarna under »Gröna
veckan» framgått.

1107

1108

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free