Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roddsport - Modern roddsport, av civilingenjör Stellan Dahlstedt - Tävlingsregler - Roddsportens värde, av leg. läkaren Werner Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RODDSPORT
starter medföra uteslutning, likaså vägran att
starta om.
Sedan 30 sek. förflutit från starten, är endast
skiljedomaren berättigad att återkalla båtarna.
Loppet anses slutfört av båt, då dess förstäv
passerar mållinjen. Inkomma två eller flera
deltagare samtidigt i mål, anordnas omrodd vid
tidpunkt, som bestämmes av skiljedomaren;
omrodd får ske tidigast 1 och senast 2 timmar
efter loppets slut — i undantagsfall dock även
senare. Vägrar någon att deltaga i omrodd,
anses han besegrad.
Kollision m. m.
Skiljedomaren, som bör beredas tillfälle att
följa varje lopp i följebåt, avgör ensam om
roddare befinner sig i sin bana. Han skall
enligt reglerna utesluta deltagare, som ror
utanför denna, men då svårigheter ofta
föreligga för deltagare att hålla banan, ingriper
han i regel endast när avvikelsen är till
förfång för medtävlarna.
Skiljedomaren skall varna deltagare, som
löper fara att kollidera, och kan utan
inväntande av anmälan utesluta deltagare, som
förorsakar kollision mellan åror och båtar. Tvingas
roddare av oförutsedda hinder att lämna sin
bana, kan skiljedomaren, oavsett om kollision
äger rum eller ej, beordra ny start.
Uteslutning och ersättningsskyldighet för skada
kunna i detta fall icke åläggas. Uppsåtligt
förorsakad kollision kan medföra uteslutning
i loppet utom av den förorsakande även av
andra deltagande lag från hans klubb. Vid
kollision kan skiljedomaren påbjuda roddarna att
ånyo börja rodden över hela banan eller del
därav (dock minst halva).
Protest rörande själva loppet markeras genom
att styrmannen eller stroken sträcker upp en
arm. Protester skola avgivas omedelbart efter
loppets slut och innan manskapet lämnat båten.
Anmärkning: De engelska reglerna föreskriva
<i fri formulering) beträffande hållandet av
bana följande, som visat sig väl tillämpligt
för skiljedomare: »Går en båt över på en annan
båts bana framför den senare båten, så
diskvalificeras den första båten, om den senare lyckas
ro upp och med sin spets vidröra den första
båtens akter.» Vidrörandet behöver ej ske i
verkligheten. Vid de engelska colleges
»bum-ping races» anses en »bump» ha uppstått, då
den efterföljande båtens för är i jämnhöjd med
den framförvarandes coxsäte. S. D-t.
RODDSPORTENS VÄRDE.
Rodd har med rätta ansetts som en av
de såväl psykiskt som moraliskt mest
utvecklande idrotterna. Ur
uppfostrings-synpunkt spelar denna idrott en mycket
stor roll. Både under träningen och
tävlingen måste nämligen roddaren alltid
taga hänsyn till och rätta sig efter sina
lagkamrater och även vid stark
uttrött-ning så behärska sin kropp och vilja, att
laget får största möjliga effekt av hans
ansträngningar.
Roddens inverkan på kroppen.
Rodden ställer utomordentligt stora
krav på sinne för balans och rytm.
En förutsättning för god rodd är att båten
alltid befinner sig i balans, så att ej någon
muskulatur behöver tröttas i onödan för att
kompensera balansrubbningar. Under träningen
övas detta så, att alla rörelser ske automatiskt
som reflexrörelser. Balansen sitter då, som en
engelsk tränare uttryckt det, »in the back». En
jämn rytm är nödvändig, för att kraften skall
kunna sättas in av alla lagmedlemmar i samma
ögonblick. Uppmärksamheten får aldrig slappas.
Rodden utvecklar kroppen proportionerligt.
Många betydande muskelgrupper träda
i funktion under rodd. Vid isättningen av
årån i vattnet arbeta sålunda rygg-,
sätes-och lårmuskulatur, under draget lår-,
vad- och armmuskulatur samt vid slutet
av draget arm-, höft-, buk-, lår- och
vadmuskulatur. Genom det liksidiga
arbetet sker utvecklingen av kroppen
proportionerligt, vilket gör, att rodden kan
utövas som motion även av uppväxande
ungdom utan risk för t. ex.
ryggrads-krökningar.
Rodd är en av de mest ansträngande
idrotterna.
Rodd måste anses vara en av de
idrotter, som ställa de största fordringarna på
organismens energiproduktion.
Då inga tillfällen till vila finnas, måste
hjärta och lungor hela tiden arbeta för
fullt.
Rodd var i Danmark den första idrott, i
vilken läkarundersökning för tävlingsdeltagare
blev obligatorisk.
Påfrestningen på hjärtat är så stor, att
endast ett systematiskt tränat och från
begynnelsen starkt och friskt hjärta
utan risk för överansträngning kan
utsättas för en sådan belastning.
Upprepade undersökningar ha visat, att
roddarna ha den största lungkapaciteten.
Detta beror naturligtvis delvis på att det
ofta är stora, kraftiga idrottsmän, som
ägna sig åt rodd (en undersökning vid
1217
39—NFS. V
1218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
