Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roddsport - Modern roddsport, av civilingenjör Stellan Dahlstedt - Roddarens träning - Tävlingsregler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RODDSPORT
roddbassänger stå till förfogande, men i
brist på dylika får man nöja sig med
terränglöpning, skidåkning, gymnastik och
långa terrängpromenader.
Så fort isen gått upp och båtarna sättas
i sjön, skall man huvudsakligen ägna sig
åt roddträningen men gärna även åt
terränglöpning, särskilt korta sträckor i
hastigt tempo.
I början av säsongen före den egentliga
tävlingsträningen grundläggas kondition
och stil genom långa roddturer. Det är
därvid nödvändigt att göra turer på ett
par tre mil två gånger i veckan och
kortare turer på 7 km övriga dagar med
högst två vilodagar i veckan. När
tävlingssäsongen närmar sig, kortar man av
turernas längd till 5 km och tränar start
och spurt.
Träningen skall alltså bedrivas så gott
som varje dag. Endast strax före en
tävling kan man lätta litet på träningsarbetet.
En träningstur bör räcka V»—1 timme. Helst
bör en tränare eller instruktör medfölja i båten,
eller ännu bättre följa i motorbåt. Från sidan
kan han bäst se de olika roddarnas individuella
fel och förtjänster och avgöra var de passa
bäst in i laget. Det betyder mycket, att samme
tränare får följa sitt lag från den förberedande
motionsträningen till den slutliga finputsningen
i tävlingsbåten.
För motionsroddaren räcka 1—3 turer i
veckan för att hålla konditionen. Men man bör
komma ihåg, att om man gjort en långtur och
känner sig stel dagen efteråt, bör man även då
ro en liten tur för att mjuka upp kroppen.
TÄVLINGSREGLER.
Svenska Roddförbundets
tävlingsregler, vilka här återgivas i huvuddrag,
sammanfalla i allt väsentligt med dem som
gälla i övriga nordiska länder samt inom
F. I. S. A. och Amateur Rowing
Association i England men äro mindre detaljerade.
Klassindelning.
Roddare uppdelas i följande 6 klasser:
Skolroddare: roddare i åldern 15—18
år, som ej ha deltagit i andra tävlingar än i
skolrodd samt tillhöra klubb ansluten till
Roddförbundet; Nybörjare: roddare, som
fyllt 18 år och före tävlingsåret icke segrat i
nationella eller internationella lopp;
Juniorer: roddare, som före tävlingsåret ej segrat i
nationella eller internationella lopp (segrar i
lopp för skolroddare och nybörjare räknas
icke); Seniorer: roddare, som före
tävlingsåret vunnit 3 segrar i nationella eller
internationella lopp (segrar i lopp för skolroddare och
nybörjare räknas icke); Lättviktsklass:
tävlingslag om 4 man med sammanlagd vikt
av högst 270 kg (sedan 1939); roddare får väga
högst 70 kg. Inom klassen skiljes icke mellan
juniorer och seniorer; 01 d b o y s: roddare, som
före tävlingsdagen fyllt 32 år.
Roddare äger rätt att starta i högre klass än
den han tillhör. Vid klassificering av roddare
som junior eller senior skiljas scullbåtar,
vari roddare ror med två åror, från övriga
båttyper, roddbåtar, i vilka roddare ror
med en åra. Efter 3 segrar i endera av dessa
typer blir roddaren senior i denna typ.
Styrman behöver, utom i klassen för
skolroddare, icke uppfylla
klassificeringsbestämmelserna.
Med nationella lopp menas
mästerskaps- eller andra roddtävlingar, till vilka
minst 4 klubbar inbjudas. Beträffande
distanser och båttyper vid SM se sp. 1229.
Anmärkning: I andra länder förekommer
vanligen ytterligare klassindelning, bl. a. i
yngste junior och junior samt senior och förste
senior. Återgång till lägre klass efter start i
högre medgives i allmänhet ej i andra regler
än de svenska.
Allmänna tävlingsbestämmelser.
Reglerna föreskriva, att varje
tävlingsdeltagare skall vara simkunnig. Minimiålder för
tävlingsdeltagande är för roddare och styrman
18, resp. 16 år. Styrman bör väga minst 50 kg;
ev. viktsskillnad skall utfyllas med dödvikt.
Banans längd skall vara 2 000 m (för
inriggade tvåor 1 500 m). I tvingande fall kan
kortare bana få användas, men den får under inga
förhållanden understiga i F. I. S. A:s regler
fastställd minimilängd (f. n. 1 700 m).
Bana och mål skola vara tydligt utprickade
och senast dagen före tävlingarna tillgängliga
för deltagande båtar. För varje båt beräknas
en bana av minst 12 m bredd och minst 2 m
vattendjup.
Vid varje lopp fungerar en — i vissa fall
flera — skiljedomare som högste funktionär.
Dennes beslut kunna endast överklagas inför
Roddförbundets årsmöte.
Båtarna skola vid fast start (sådan bör om
möjligt anordnas) starta med akterstävarna i
rak linje. Vid lös start skola förstävarna vara
i rak linje. När startern anser, att samtliga
båtar äro klara, höjer han startflaggan och
frågar: »Äro alla klara?» Erhålles intet svar,
sänker startern flaggan och kommenderar
samtidigt »Ro». Uppehållet mellan fråga och
kommando bör i regel vara 3 sek. Om startern eller
skiljedomaren anser starten felaktig,
återkallas de tävlande genom skott. Två felaktiga
1215
Tryckt Va 43
1216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
