Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seglarförbund - Seglarmärket - Seglarskolan →Svenska Seglarskolan - Segling, av civilingenjör Gustav Plym och optiker Gert Preisler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEGLING
regattor. Det representerar vidare Norden utåt,
främst i Internationella Seglarförbundet.
Förbundets styrelse består av 5 medlemmar,
varav 4 tillsättas av resp. länders förbund; den
femte medlemmen, tillika ordf., väljes på 3 år
av representantskapet. Detta består
av styrelsen samt 8 representanter, valda av
de nationella myndigheterna.
Representant-skapsmöte hålles varje år eller så ofta, som
styrelsen eller en av de nationella
myndigheterna önskar. Ordf. ha varit:
1916—21 J. Anker, Norge, 1922—24 O.
Reedtz-Thott, Danmark, 1925—27 I. Lignell, Sverige, 1928—•
30 H. Ramsay, Finland, 1931—33 J. Anker, 1934—
36 V. Harttung, Danmark, 1937—40 och
interimistiskt 41 R. von Heidenstam, Sverige, 1941—43 och
därefter interimistiskt t. o. m. 1945 H. Ramsay.
Svenska Seglarförbundet,
konstituerat 16 dec. 1905 på förbundets
första s. k. S e g 1 a r d a g, tillkom på
initiativ av K. S. S. S.
Förbundet, vars bildande föreslogs på hösten
1904, tillkom efter en konferens med 17
segelsällskap 15—16 april 1905 och efterföljande
kommittéarbete. Förbundet har verksamt befordrat
den svenska segelsportens gemensamma
intressen inom och utom landet, bl. a. genom
utarbetande av kappseglings- och mätningsregler,
regler för klassindelning etc., samt genom
fastställande av tider för internationella och
nationella kappseglingar.
Sedan 1939 finnes inom förbundet en särskild
sektion för kanotsegling, 1945 med 19 anslutna
kanotklubbar. Sammanlagt voro sept. 1945 till
förbundet anslutna 82 sällskap och klubbar med
tillsammans omkr. 15 800 medl. samt 3100
båtar. Förbundsstyrelsen har sitt säte i
Stockholm.
Ordf. ha varit: R. öhnell 1905—07, K.
Ljungberg 1908, O. Holtermann 1909—21, R. von
Heidenstam 1922—37 och O. Lybeck sedan 1938.
Lokala seglarförbund,
utan direkt anknytning till Svenska
Seglarförbundet (sällskapen äro dock i regel
anslutna till detta), ha upprättats på olika
håll i Sverige.
Det största lokala seglarförbundet är
-»-Mälarens Seglarförbund (st. 1912, omfattande 18
sällskap). Vidare märkas Hanöbuktens
Seglarförbund (6), -»-Ostkustens Seglarförening (11),
-»-Saltsjöns Seglar-Förbund (8), Vänerns
Seglarförbund (9), Vätterns Seglarförbund (5) samt
Svenska Kosterbåtsförbundet. J. S. H.; S. T.
Seglarmärket, Kungl. Svenska Segel
Sällskapets utmärkelsetecken till
amatörseglare, instiftat 1923, utdelas i brons,
silver och guld (förgyllt silver).
Seglarmärket i brons kan tilldelas rorsman
eller besättningsman, som efter uppnådda 18 år
deltagit i och fullföljt minst 10 kappseglingar,
i silver sedan bronsmärket erövrats och
ytterligare 15 kappseglingar fullföljts. Silvermärket
tilldelas i undantagsfall dock annan särskilt
meriterad person. Seglarmärket i guld kan
tilldelas medlem, som under en följd av år visat
prov på utomordentligt gott sjömanskap eller
under kappsegling visat särskilt framstående
egenskaper.
Med kappsegling avses av K. S. S. S. anordnad
sådan, dock ej för juniorer. Andra seglingar
kunna dock räknas till godo, om deltagande
skett på båt, tillhörande K. S. S. S. S. T.
Seglarskolan -^-Svenska Seglarskolan.
SEGLING.
Av civilingenjör Gustav Plym. Kap. »Segling i hårt väder» av optiker Gert Preisler.
Següng (eng. och fr. yachting, ty.
Se-geln, da. Sejlads, no. seilas, it. navigazione
a vela) är den gemensamma benämningen
på olika sätt att genom vindens tryck,
vanligen med -^-segel, framdriva en
farkost eller färdas från en punkt till en
annan. Följande artikel behandlar
sportmässig segling med mindre båtar. I denna
snävare betydelse kan segling definieras
som konsten och förmågan att få en båt
att röra sig på vattenytan i önskad
riktning med utnyttjande av vinden som
enda drivmedel.
Jfr art. Ballongsegling, Isjaktsegling,
Sandj aktsegling, Segelfartyg och
Skridskosegling.
SEGLINGSTEORI.
Alltefter den riktning, i vilken båten rör sig
i förhållande till vindriktningen, benämnes
seglingen:
1) L ä n s, då vinden kommer in rätt
akter-ifrån och alltså bildar 0° vinkel mot
rörelseriktningen,
2) Halv vind, då vinden kommer in tvärs,
d. v. s. i 90° vinkel mot rörelseriktningen, och
3) Bidevind eller kryss, då man seglar
i en sådan vinkel mot vinden (35—45°,
beroende på effektiviteten av båtform och segel),
att båtens fart uppnår ett maximum samtidigt
som denna vinkel uppnår ett minimum. Genom
att gå över stag (vända mot vinden) och segla
i motsvarande riktning med vinden in från
andra sidan kan man i en sicksack-kurs uppnå
ett mål, som ligger 180° mot vindriktningen.
149
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
