Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segling, av civilingenjör Gustav Plym och optiker Gert Preisler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEGLING
Bild 3. Vindkraftens verkan på segelbåten vid
1 läns och 2 bidevind.
hämmande, den förstnämnda dels genom att
sidomotståndet minskas och alltså avdriften
ökas och dels genom att motståndet i
rörelseriktningen ökas. Avdriften innebär, att båtens
verkliga kurs kommer att bilda en viss vinkel
åt lä mot båtens långskeppsplan
(avdriftsvin-keln) och är alltså särskilt skadlig på kryss,
då vinkeln mot vinden ökas och man alltså
vinner mindre sträcka mot vinden på varje slag.
Vindens strömning kring seglet.
När vinden blåser an mot seglet vid masten,
uppstår en del virvelbildningar, som öka
luftmotståndet och minska seglets effekt. På bild
4 visas schematiskt hur dessa virvlar
utforma sig vid olika tvärsektioner på masten.
Det är virvlarna i lä, som göra mest skada.
Den droppformade sektionen ger på grund av
den sneda anströmningen större virvelbildning
i lä och är alltså olämpligare ur aerodynamisk
synpunkt än den runda. Först om den
dropp-formade sektionen vrides så, att den blir
parallell med vinden, blir den effektivt
utnyttjad. Bild 4, 4 visar strömningsförloppet vid
Bild 4. Virvelbildningar vid tvärsektioner av
1 icke vridbar rund mast, 2 icke vridbar
dropp-formad mast, 3 vridbar droppformad mast och
4 Ljungströmsmast.
Bild 5. På utnyttjandet av störningsområdena
akter om en framförvarande segelbåt bygger
mycket av kappseglingstekniken (se texten).
Ljungströmsmasten. Genom att masten vrides
så, att mastliket kommer på mastens läsida,
erhålles en praktiskt taget virvelfri strömning
i lä om masten.
När vinden lämnar seglet, har den både
ändrat riktning och hastighet. Därigenom uppstå
störningsområden akter om båten, vilkas läge
visas å bild 5. Båtarna B och C befinna sig i
A:s spegel vind, vars riktning ändrats så, att den
blivit nästan parallell med A:s kurs; De få
alltså vinden mera emot än A och kunna inte
hålla samma höjd som denna. Båten D seglar
i A:s backvind, som har lägre hastighet än den
ostörda vinden. Det är på det riktiga
utnyttjandet av dessa störningsområden, som
mycket av kappseglingstekniken bygger.
SEGLINGENS TEKNIK.
Segelsättning och manövrering.
Segelbåten bör ligga vindrätt, när
seglen hissas. Vid avseglingen gäller det ofta
att direkt falla in på rätt bog. Det kan
därvid vara nödvändigt att »bräcka» med
förseglet, d. v. s. föra över detsamma åt
den önskade lovartssidan, varigenom
stäven bräcks ned i avsedd riktning.
När segelbåten under kryss skall gå
över från en bog till en annan, från
styrbords halsar till babords eller tvärtom,
gå över stag, lägges rodret långsamt
åt lä och försegelskoten lossas. Förseglen
153
149 153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
