Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sexdagarslopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEXDAGARSLOPPET
varv, beroende på prissummans storlek. Ur
reglerna må även nämnas den bestämmelsen,
att en ryttare, vars parkamrat utgått, har rätt
att köra ensam ett visst antal timmar,
vanligtvis 12, tills han eventuellt kan få ny
partner, genom att ett annat par spricker.
I de stora cykelsportländerna, Frankrike,
Belgien och Tyskland — där de dock voro
förbjudna under nazistregimen — samt i USA ha
sexdagarsloppen blivit den publikt sett
populäraste formen av bancykling. De ha även med
stor framgång arrangerats i Holland och
Danmark samt i England, i vilket senare land de
dock aldrig slagit igenom. I USA har
tävlingsformen modererats så, att loppet är
neutraliserat (d. v. s. ej köres) en viss tid, varierande
mellan 4 till 8 timmar på förmiddagarna. I
Paris, vars »Six Jours» är världens förnämsta
(jämte loppen i New York), köres däremot
dygnet runt utan uppehåll, och samma system
tillämpas i flertalet övriga europeiska lopp.
Ryttarna tävlade individuellt till 1898.
Tävlingsformen har sin uppkomst i de
uthållighetsprov, som engelska cykelfabriker
anordnade redan på 1870-talet. År 1875
arrangerade en fabrik i Birmingham ett lopp, i vilket
cyklisterna körde 12 timmar dagligen under sex
dagar. Tävlingen hölls utomhus liksom första
loppet i Amerika, vilket utkämpades 1885 i
Chicago, varvid cyklisterna åkte 12 timmar per
dag. Ryttarna tävlade individuellt, och segrare
blev tysk-amerikanen A. Schock. Denne
segrade även i följande tävling, som 1887
utkämpades i Minneapolis, varvid han tillryggalade
något över 923 miles (c:a 149 sv. mil) på de
sex dagarna. Rekordet för en dags
12-timmars-körning sattes i samma lopp av Irlands mästare
Woodside med 280 kilometer. I England hade
dock F. J. Lees på en sex dagars
12-timmars-körning dessförinnan presterat inalles 1007
miles, d. v. s. över 162 svenska mil.
Det första inomhusloppet kördes 1893 i
Ma-dison Square Garden i New York, och detta
liksom loppen 1894 och 95 vanns av Schock.
Fr. o. m. 1896 övergick man till att låta
ryttarna köra utan tidsbegränsning under de sex
dygnen. 1897 års segrare, amerikanen Ch.
Miller, kom upp till 3 368 km, alltså ungefär samma
distans som senare noterats i många av de
moderna sexdagarsparloppen. Miller segrade
även 1898. Tävlingsformen visade sig emellertid
alltför omänsklig — Miller sov sålunda i 1897
års lopp blott 7 timmar under tävlingsveckan
— varför polismyndigheterna 1899 stipulerade,
att ingen ryttare skulle få köra mer än 12
timmar per dygn. Nämnda år övergick man
därför till att låta cyklisterna tävla i par och
avlösa varandra när de önskade. Detta system
har därefter tillämpats i alla länder.
Parloppen stor publikattraktion.
Parloppen blevo ännu större publiksuccéer
än de individuella tävlingarna, och Madison
Square Garden har liksom Paris vintervelodrom
alltid fulla hus. Bägge arenorna rymma vid
cykeltävlingar omkring 20 000 åskådare. Se art.
Cykelsport, pl. 3.
Den första partävlingen vanns av Miller och
Waller, vilken senare blivit tvåa i de bägge
sista individuella loppen. Första tävlingen i
Europa hölls 1909 i Berlin, och som segrare
placerade sig det amerikanska paret Paddy
Mc Farland och svensk-amerikanen Eddie
Root. I Bryssel startades årliga (med undantag
för krigsåren) tävlingar 1912 och i Paris 1913.
Av de mest berömda sexdagarsryttarna må
nämnas australiensaren-amerikanen Reggie Mac
Namara, »The Iron Man» (»järnmannen»), som
tävlade i 25 års tid och körde 110
sexdagars-lopp, amerikanerna P. Mc Farland, E. Root,
J. Morän, R. Walthour och J. Fogler,
austra-liensarna A. Goullet och A. Grenda, tyskarna
W. Rütt, W. Lorenz, K. Saldow, W. Kilian och
G. Vopel, holländarna J. Stol, P. van Kempen,
»den flygande holländaren», som vunnit fler
sexdagarslopp än någon annan ryttare, J.
Pijnenburg och C. Wals, belgarna M. Buysse,
G. Debaets, A. Billiet samt E. och J. Aerts,
schweizaren O. Egg, fransmännen M. Brocco,
G. Sérès, G. Wambst, C. Lacquehay, M.
Letour-neur, M. Guimbretière och P. Broccardo samt
italienarna G. Belloni, P. Linari och F.
Gior-gietti.
Distansrekordet sattes i Berlin 1924 av det
tyska paret F. Krupkat—R. Huschke med
4 544,2 km. Sammanlagt ha i USA arrangerats
c:a 200 lopp och i Europa omkr. 165.
»Six Jours» och danska sexdagarsloppet.
Segrare i Paris »Six Jours», det förnämsta i
Europa, ha varit:
1913 A. Goullet—J. Fogler, Austr—USA, 4 467,5
km; 1914 L. Hourlier—Z. Comes, Fr, 4 278,s; 1915
—20 Inga tävlinear; 1921 O. Egg—G. Sérès, Schw
—Fr, 3 735; 1922 G. Sérès—E. Aerts, Fr—Be,
3 686,7; 1923 O. Egg—P. van Kempen. Schw—Ho,
3 625,1; 1924 G. Sérès—E. Aerts, Fr—Be, 3 637,6;
1925 P. van Kempen—A. Beyl, Ho—Be, 3 535,6;
1926 A. Wambst—C. Lacquehay, Fr, 3 323; 1927 E.
Aerts—R. MacNamara, Be, 3 191,6; 1928 A. Wambst
—C. Lacquehay, Fr, 3 343; 1929 A. Raynaud—O.
Dayen, Fr, 3 441; 1930 C. Pélissier—A. Blanchonnet,
Fr, 3 338,2; 1931 P. Linari—A. Dinali, It, 3 302,2;
1932 P. van Kempen—J. Pijnenburg, Ho, 3 450,6;
1933 P. Broccardo—II. Guimbretière, Fr, 3 415,7;
1934 J. Pijnenburg—C. Wals, Ho, 3 424,5; 1935 i
april: P. Broccardo—M. Guimbretière, Fr, 3 371,7;
i november: R. Lapébie—M. Archambaud, Fr, 3 301;
1936 O. Schoen—C. Pellenaars, Ho, 3 349; 1937 A.
Billiet—C. Wals, Be—Ho, 3 200; 1938 K. Kaers—
A. Billiet, Be, 3 782.
Skandinaviens enda sexdagarslopp inomhus
arrangerades på en 180 m lång bana i Forum
i Köpenhamn 1934—39. Tävlingarna samlade
10 000—12 000 åskådare varje kväll, och
bruttointäkten 1939 var 263 000 kr.
Segrare: 1934 febr. W. Funda—H. Pützfeld, Ty,
3 290 km; dec. W. Falck Hansen—V. Rausch, Da—
Ty, 3 476; 1936 febr. A. Charlier—R. Deneef, Be,
3 376,s; nov. J. Pijnenburg—F. Slaats, Ho, 3 2 5 7,38;
1937 F. Slaats—K. Pellenaars. Ho, 3 274,83; 1939
K. Kaers—O. Debruycker, Be, 3 387. P. B.
–*-
167
165 167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
