Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simning, av Erik Bergvall och fil. lic. Albert Wiberg - Historik - Simning i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIMNING
Under 1790-talet steg simintresset
ytterligare och åstadkom nu resultat, som
blevo av avgörande och grundläggande
betydelse för hela den kommande
utvecklingen.
Då krigsskolan på Karlberg inrättades 1792,
upptogs givetvis även där simning på
programmet, och vid de samma år organiserade
idrottstävlingarna i Falun till »den arbetande hopens
uppmuntran» upptog programmet likaså
simning. Är 1794 framhöll natursvärmaren och
nationalekonomen Johan Fischerström i ett tal
den stora nytta ungdomen hade av simningen,
»som i så mångfaldiga händelser gör ynglingen
tilltagsen, betager räddhågan för vattnet, är för
hälsan så nyttig, och en gång lärd kan aldrig
förglömmas».
I ett brev från huvudstaden 1795, publicerat
i en landsortstidning, meddelades att
hantverkspojkar allt emellanåt brukade simma i
Djurgårdsbrunnsviken vid Fredrikshofsbron, vilket
tyder på att simkonsten vid den tiden var
ganska känd, åtminstone bland den bredare
huvudstadsbefolkningen.
Sett mot bakgrunden av den förda
sim-diskussionen var det helt naturligt, att A.
->-Modéer skulle införa även simundervisning
på sin visserligen inofficiella kursplan för
sockenskolor av 1796. I Uppsala steg intresset, och
samma år bildades där ett simsällskap, det
första i världen. För simundervisning åt
ungdomen ivrade i början av 1800-talet även
Salaprosten F. B. von -^-Schwerin, Gustaf Abraham
-^-Silverstolpe, G. Halldin samt pedagogen Carl
Ulric Broocman, vilka visserligen blott tala om
gymnastik, men i den gymnastik de åsyftade
ingick simning som en av de viktigaste
övningarna. År 1805 offentliggjorde C. U. Broocman
sitt resebrev från Köpenhamn, i vilket han
redogjorde för simundervisningen där under
Nachtegalls ledning. Samma år började Pehr
Henrik -^-Ling sin epokgörande verksamhet i
Lund med bland annat simundervisning på
programmet, och 1806—07 pågingo i
kanslersgillet de utredningar och diskussioner, som
resulterade i 1807 års skolordning, den första
svenska läroverksstadga, i vilken
simundervisning uttryckligen rekommenderas.
Uppsala gick i spetsen i Sverige under 1800-talet.
År 1787 kom Jöns -^-Svanberg som
student till Uppsala, alltså samma år som
Patriotiska Sällskapet utlyste sin
pristävlan i simfrågan. Hans intresse för
simning, som torde ha blivit väckt tidigare,
stimulerades givetvis av den diskussion,
som fördes. Enligt traditionen skall han
redan vid denna tid ha samlat sina
kamrater till simövningar, men först 1796 tog
han det epokgörande initiativet till
-^Upsala Simsällskaps bildande.
Uppslaget har han troligen fått från Faxes
ovan nämnda förslag om simningsgillen, och
som akademiker var det naturligt för honom
att tänka sig de av Faxe föreslagna
»belöningarna» för simfärdighet i form av lagerkransar.
De första åren flätades dock kransarna av
vattenväxter, sedermera av eklöv för
magistergraden och pillöv för kandidatgraden.
Upsala Simsällskap, som gav Sverige
hedern av att vara föregångslandet för
simning och ordnad idrott i världen, blev
banbrytande i såväl Sverige som Finland,
bl. a. genom sina ->simpromotioner. Från
Uppsala avgick årgång efter årgång av
studenter, vilka inom sina nya
verksamhetsområden blevo befrämjare av eller
ofta initiativtagare till simundervisning.
Bland Svanbergs simmarkamrater märkas
bland andra Lars Löwenadler, sedermera ledare
för Jönköpings simsällskap, och Gabriel
Marklin, vilken sökte fortsätta Svanbergs
verksamhet, sedan denne avrest från Uppsala. Bland
Svanbergs många elever kunna nämnas t. ex.
C. G. Grahl, vilken 1813 reorganiserade
simundervisningen i lärdomsstaden, Anders Fryxell,
som bildade och var simlärare i -^-Stockholms
Simsällskap, samt P. Holmertz och C. P.
Telander, vilka blevo simlärare vid Jönköpings
•simskola. Flera simsällskap grundades, och
simkonsten nådde snart en mycket vidsträckt
utbredning i vårt land.
Att simfärdigheten icke blott blev
tämligen utbredd utan att även den simning,
som presterades, ofta var av mycket hög
klass framgår av många exempel.
En av C. A. Gustavi 1839 utgiven, rikt
illustrerad bok upptar kapitel om elementär simning,
om vändningar under sträck- och ryggsimning,
om flytning och vattentrampning, tyngders
transporterande under simning, av- och
påkläd-ning i vattnet, konstsimning, dykning och
simhopp. Där finnes bl. a. även en fullständig
beskrivning på Mollbergska hoppet — 40 år innan
Mollberg, som givit hoppet dess namn, började
som simlärare! Även många tricks, som ännu
på 1920-talet hörde till de mest uppskattade,
finnas beskrivna.
Simpropagandan hade god hjälp av
tidningspressen, som i allmänhet ställde
sig mycket välvillig. Betydande insatser
gjordes härvidlag av Lars Johan Hierta
och Per August Ferdinand ->Sohlman,
vilka båda fått sin skolning i Uppsala och
såsom redaktörer i Aftonbladet gåvo
simpropagandan sitt mäktiga stöd. Båda
227 217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
