Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjögren, Ernst - Sjögren, G. Otto T. - Sjökort →Navigation, sp. 595 - Sjölander, Erik - Sjömil - Sjömilitär femkamp - Sjömilitär trekamp - Sjömärke - Sjöqvist, Ingeborg, g. Ingers - Sjöqvist, Lala, g. Larsson - Sjöscout
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖGREN, E.
Stora Pris och Svenskt Derby. Den bästa
hinderhäst, som utgått från Taxinge-Näsby, har
varit »Den Stumma», som 1939 vann Stockholms
steeplechase.
Han är sedan 1940 ordinarie styrelseled. i
Jockeyklubben. R.
Sjögren, G. Otto T., alpinist (f. 1881
15/<j), fil. dr, lektor, Stockholm, är en av
de bästa kännarna av Lapplandsfjällen.
Särskilt Torneträsk- och Kebnekaiseområdena
har Sjögren genomströvat, men även i
Mellaneuropa och Kaukasus har han gjort
bestigningar, bl. a. i Elbrusmassivet 1934. Han kan
sägas ha öppnat den viktiga fjällvägen Abisko
—Kebnekaise genom Tjäktjadalen för turismen
samt har i många avhandlingar och böcker
behandlat dessa trakter. Bland hans många
skrifter märkas en resehandbok över Abiskotrakten
(1904), »Geografiska och glacialgeologiska
studier vid Torneträsk» (akad. avh., 1909),
»Kirunaområdets glacialgeologi» (1910) och en
turisthandbok över Sverige (1942).
Sjögren var 1928—38 ordf. i Svenska
Fjällklubben samt utgivare av dess årsbok Till
Fjälls och är sedan 1932 styrelseled. i
internationella alpinistunionen (U. I. A. A.). Pan.
Sjökort ->Navigation, sp. 595.
Sjölander, Erik, orienteringslöpare (f.
1917 17/6), kontorist i Stockholm, är en
av Sveriges säkraste »stigfinnare».
Sjölander, som tävlar för Hellas, har bl. a.
vunnit SM i budkavle och Stockholms DM 1940
samt Göteborgs 3-milsorientering 1941. Han är
även god skidlöpare (tvåa vid DM på 15 km
1941) och vann SM i skidbudkavle 1945 samt
blev tvåa 1941. S. L.
Sjömil (eng. sea mile, nautical mile, fr.
mille marin, ty. Seemeile), sjöt., är en
numera ofta förekommande benämning
för nautisk mil (1 852 m). ->Distansminut.
Ursprungligen betecknade sjömil ett i
lots-taxor och av kustbefolkningen använt
längdmått, utgörande 7 420,44 m eller Vis av
ekvatorsgraden. C. B. E.
Sjömilitär femkamp är en efter
marinens förhållanden avpassad form av
->-modern femkamp, vid vilken
terrängritten utbytts mot båtsegling och
duellskjutningen äger rum med tjänstevapen
i stället för med valfri pistol.
Tävlingen hålles i regel under tre på
varandra följande dagar och omfattar första dagen
duellskjutning med tjänstepistol och
terränglöpning c:a 3 000 m, andra dagen värjfäktning
och simning 300 m fritt simsätt samt tredje
dagen kappsegling i livbåtar.
Träningstävlingar i sjömilitär femkamp
anordnas årligen vid kustflottan. Under 1930—40
ha flottmästerskap anordnats, och 1941 utvid-
gades dessa till marinmästerskap, som tillika
gälla ->-Kungens kanna.
Mästerskapet är öppet för officerare och vederlikar,
kadetter vid flottan och kustartilleriet samt
framdeles även för underofficerare. Fr. o. m. 1942
förekommer även en juniorklass.
Tävlingsreglerna likna de tidigare i ->-modern
femkamp (med platssiffreberäkning). I
seglingen, som äger rum i Sverigeskeppens 12
livbåtar, deltaga endast de 12 bäst placerade i
varje klass. Övriga tävlande i klassen anses
utslagna, och de kvarvarandes platssiffersumma
omräknas genom att de utslagnas resultat
borträknas. Tävlande styr, och besättningen i varje
båt utgöres dessutom av tre man från flottan,
som uttagas genom tävlingsledningens försorg.
Målet är att framdeles övergå till
starbåtsseg-ling, varigenom det idrottsliga värdet av
tävlingen ökas. L. af H.
Sjömilitär trekamp är en kombination
av friidrottsgrenar, omfattande ett lopp,
ett hopp och ett kast efter den tävlandes
fria val bland tiokampens grenar utom
stavhopp och häcklöpning. Slutresultatet
erhålles genom summering av poängen
enligt Sv. Idrottsförbundets poängtabell.
Denna tävlingsform, som endast förekommer
vid kustflottan, brukar ingå som ett led i de
årliga hösttävlingarna på Hårsfjärden. L. af H.
Sjömärke, sjöt., är ett föremål, som
genom sitt utseende tjänar sjöfarande till
ledning. -^-Navigation, sp. 597 ff.
Till sjömärken kunna även räknas s. k.
känningsmärken, framträdande naturföremål, t. ex.
bergstoppar, hak i landets kontur eller
byggnader, vilka kunna underlätta en sjöfarandes
orientering. C. B. E.
Sjöqvist, Ingeborg, g. Ingers,
simhopperska (f. 1912 10/4),
folkskollärarinna i Fågelmara, Blekinge, syster till
Lala S., var 1930—36 en av världens
säkraste hopperskor.
»Kickan» Sjöqvist blev fyra i höga hopp vid
OS 1932 och nia vid OS 1936 samt tvåa i EM
1931 och 34. Hon vann SM 1930, 31 och 33—35.
E. B-ll.
Sjöqvist, Lala, g. Larsson,
simhopperska (f. 1903 23/9),
folkskollärarinna i Kåremo, Kalmar län, syster till
Ingeborg S., vann bronsmedalj i höga
hopp vid OS 1928.
Hon vann SM 1927—29 och NM 29 samt blev
fyra i EM 27. Sjöqvist, som hoppade med stor
säkerhet, var även god bröstsimmerska och
gymnast. E. B-II.
Sjöscout är en scout, som deltar i den
gren av -^-scoutrörelsen, vilken har
uppfostran till gott sjömanskap som
huvuduppgift.
268 266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
