Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skidsport - Tävlingsstatistik, av Sven Lindhagen - Litteraturanvisningar, av docenten Håkan Tjerneld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKIDSPORT
OS 1932 i Lake Placid.
1) Norge 47 p; 2) Finland 19; 3) Sverige 18;
4) USA 2; 5) Tjeckoslovakien och Schweiz
vartdera 1.
OS 1936 i Garmisch-Partenkirchen.
1) Norge 52 p; 2) Sverige 38; 3) Tyskland 31;
4) Finland 17; 5) Tjeckoslovakien och
Frankrike 4. — 7) Schweiz och Italien 3; 9) Polen 2.
F. I. S.-tävlingar (fr. o. m. 1937 VM).
1926 i Lahtis: 1) Norge 46 p; 2) Finland 35;
3) Sverige 7.
1927 i Cortina: 1) Sverige (4 man) och
Tjeckoslovakien 33 p; 3) Tyskland 12; 4) Schweiz
6; 5) Italien 3; 6) Polen 1. — Norge och
Finland deltogo ej.
1929 i Zakopane: 1) Norge 35 p; 2) Finland
31; 3) Sverige 16; 4) Tyskland och Polen 3.
1930 i Holmenkollen: 1) Norge 64 p; 2)
Finland 15; 3) Sverige 9.
1931 i Oberhof: 1) Norge 59 p; 2) Sverige (5
man) 21; 3) Schweiz 5; 4) Tyskland 2; 5)
Finland (1 man) 1.
1933 i Innsbruck (Seefeld): 1) Sverige 44 p;
2) Österrike 31; 3) Schweiz 23; 4) Finland (4
man) 17; 5) Tjeckoslovakien 16; 6) Tyskland 13;
7) England 7; 8) Italien 2; 9) Polen 1. — Norge
deltog ej.
1934 i Sollefteå (»nordiska» grenarna): 1)
Norge 37 p; 2) Finland 34; 3) Sverige 31; 4)
Tyskland 5; 5) Polen 2.
1934 i S:t Moritz (»alpina» grenarna): 1)
Schweiz 22 p; 2) Tyskland 17; 3) England 5. —
Sverige 0 p. Finland och Norge deltogo ej.
1935 i Tatranska Lomnica (Hohe Tatra;
»nordiska» grenarna): 1) Norge 52 p; 2) Finland 27;
3) Sverige 15; 4) Tyskland 7; 5)
Tjeckoslovakien 4; 6) Polen 3; 7) Schweiz 2.
1935 i Mürren (»alpina» grenarna): 1)
Tyskland 13 p; 2) Österrike 11; 3) Schweiz 8; 4)
Frankrike 5; 5) Norge 4; 6) England 3. —
Sverige och Finland deltogo ej.
1936 i Innsbruck (»alpina» grenarna): 1)
Schweiz 22 p; 2) Österrike 11; 3) England 7;
4) Italien 3; 5) Norge 1. — Sverige, Finland och
Tyskland deltogo ej.
1937 i Chamonix: 1) Norge 51 p; 2) Finland
35; 3) Schweiz 18; 4) Tyskland 17; 5) Frankrike
12; 6) Italien 9; 7) Sverige 7; 8) Österrike och
Tjeckoslovakien 2; 10) Jugoslavien 1.
1938 i Lahtis (»nordiska» grenarna): 1)
Finland 41 p; 2) Norge 35; 3) Sverige 20; 4) Polen
5; 5) Österrike och Schweiz 3; 7)
Tjeckoslovakien 2; 8) Italien 1.
1938 i Engelberg: (»alpina» grenarna): 1)
Tyskland 23 p; 2) Schweiz 10; 3) Frankrike 7;
4) Österrike 3; 5) Norge 1. — Sverige och
Finland deltogo ej.
1939 i Zakopane: 1) Tyskland 47 p; 2) Finland
och Norge 33; 4) Sverige 21; 5) Schweiz 11; 6)
Polen 5; 7) Italien 4.
1941 i Cortina: 1) Finland 47 p; 2) Tyskland
46; 3) Sverige 33; 4) Italien 21; 5) Schweiz 6;
6) Slovakien 1. — Den nyordnade norska
idrotten deltog med en man.
Platsen för SM-tävlingama.
SM på skidor har avgjorts på olika platser,
vanligen på ledande och framgångsrika
skidorter, men någon gång har hänsyn tagits till
önskvärd propaganda. Tävlingsplatserna äro (b =
backe, k = kombinerad tävling, s = slalom;
se även -^-Budkavlelöpning, sp. 25—30, och
->-Orienteringslöpning på skidor, sp. 846):
1910 Härnösand (b och k i Saltsjöbaden), 1911
Gävle (b och k i Sundsvall), 1912 Bollnäs (b och k
i Falun), 1913 Östersund (b i Fiskartorpet, k med
längdlöpning i Östersund, backe i Fiskartorpet), 1914
Östersund (b och k i Saltsjöbaden), 1915 Ludvika (b
och k i Fiskartorpet), 1916 Örnsköldsvik (b och k i
Fiskartorpet), 1917 Saltsjöbaden (b och k i
Fiskartorpet), 1918 Sundsvall, 1919 Falun (b i
Saltsjöbaden, k i Södertälje), 1920 Bollnäs, 1921 Boden, 1922
Djursholm (b och k i Fiskartorpet), 1923
Härnösand, 1924 Filipstad, 1925 Östersund, 1926 Luleå,
1927 Örnsköldsvik, 1928 Sundsvall, 1929
Hudiksvall, 1930 Arvika, 1931 Umeå, 1932 Östersund, 1933
Boden, 1934 Lycksele (b i Fiskartorpet, terräng i k
i Rämshyttan, backe i Fiskartorpet), 1935 Falun, 1936
Luleå (b och backe i k i Boden), 1937 Örnsköldsvik
(s i Östersund), 1938 Sollefteå, 1939 Filipstad (s i
Sundsvall), 1940 Sundsvall (s i Järvsö), 1941 Umeå
(s i Kiruna), 1942 Hudiksvall (s i Vikmanshyttan),
1943 Östersund (s i Åre), 1944 Boden (s i Filipstad),
1945 Kramfors (s i Östersund). S.L.
Litteraturanvisningar.
Skidlöpningens historia.
De äldsta författare, som omnämna
skidlöpning, äro greken Prokopius och goten Jordanes
i deras arbeten från mitten av 500-talet. I de
fornnordiska sagorna (900—1400) omtalas ofta
skidlöpning. Bland de talrika geografiska verk
och reseskildringar, där skidlöpning beskrives,
äro de viktigaste Olaus Magnus, »Historia de
gentibus septentrionalibus» (1555), Johannes
Schefferus, »Lapponia» (1673), samt F. Nansen,
»Paa ski over Grönland» (1890; svensk övers,
s. å.), vars 3. kap. innehåller den första mer
utförliga framställningen av skidornas
utveckling. Självständigt material finnes i E.
Collin-ders art. »Skidlöpning» i »Illustrerad
idrottsbok», del 3, utg. av V. G. Balck (1888).
Banbrytande för den moderna forskningen ha
varit K. B. Wiklunds artiklar i På Skidor (1926,
28, 29, 31 och 33). Andra betydelsefulla
artiklar i På Skidor ha skrivits av A. Zettersten
(1932, 33, 34, 42, 43 och 44), G. Berg (1933 och 44),
N. E. Hammarstedt (1929), R. Jirlow (1935),
finnen T. Itkonen (1937) och J. Granlund (1941).
I »Finds of skis from prehistoric time in
Swe-dish bogs and marshes», utg. av
Skidfrämjan-det (1945 endast i korrekturuppl.), ge G. Berg.
G. Lundquist, A. Zettersten och J. Granlund
en sammanfattning av undersökningarna av
skidfynden i svenska myrar.
Bland utländska arbeten må nämnas N. Lid.
»Skifundet frå övrebö» (1932, i
Oldsaksam-lingens ordbok), »Ön the history of Norwegian
295
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
