Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skidsport - Litteraturanvisningar, av docenten Håkan Tjerneld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKIDSPORT
skis» (1937) och »Skifundet frå Furnes» (1938,
i Ord og sed, nr 73), I. Manninen, »Suomen
suku» (1934, m, sid. 210—18), T. Itkonens
artikelserie i Suomen Museo (1930, 31—32, 34, 36, 38
och 41) med sammandrag på tyska av varje art.
samt E. Mehl, »Altgermanischer Schneelauf» i
»Skileben in österreich» (1938). A. Lunn’s »A
history of ski-ing» (1927) behandlar den
moderna, särskilt engelska skidlöpningens historia
i Alperna.
Teknik, utrustning m. m.
Svensk litteratur.
De äldsta svenska handböckerna i
skidlöpning äro, utom E. Collinders ovan citerade
artikel, L. A. Jägerskiöld, »Om skidor och
skidlöpning» (1899, Verdandis småskr. 75), och G.
Schröder, »Om skidor och skidlöpning för
jägare och turister» (1900). Den nyare svenska
skidlitteraturen är knapp. Skidfrämjandet har
utgivit »Handbok i skidlöpning» I—III (1931—
35), som fullständigt omarbetats till
»Skidhand-boken» (1944), det modernaste svenska arbetet
på detta område, samt »I svenska skidspår»
(1943), en allsidig revy över svensk skidsport,
och »Svensk skidsport» (1945), innehållande
historik och ett stort antal biografier. En fullt
modern handbok är »Skidinstruktion för
armén» (1942). Skidlöpning i fjällen behandlas i
Boberg-Olanders utmärkta men delvis
föråldrade »Svensk fjällsport» (2. uppl. 1936). I övrigt
kunna nämnas S. Utterström, »Mitt
skidlöpar-liv» (1932), med bl. a. uppgifter om den
moderna skidutrustningens uppkomst, O. Rimfors
och S. Bergman, »På skidor i Alperna» (1934),
S. Björklund, »Skidor» (1940), och S. Bergman,
»Slalomboken» (1945).
Det rikaste materialet om svensk
skidlöpning finns i Skidfrämjandets årsskrift På
Skidor (sedan 1896; sedan 1932 åtföljd av en
kalender). Fjällfärder på skidor ha skildrats i
S. T. F:s årsskrift (sedan 1886) och i Svenska
Fjällklubbens årsskrift Till Fjälls (sedan 1929).
Övrig nordisk litteratur.
De äldsta norska handböckerna äro O.
Wer-gelands huvudsakl. militära »Skiløbningen, dens
historie og krigsanvendelse» (1865), samt L.
Ur-dahl, »Haandbog i Skiløbning» (1893), och F.
Huitfeldt, »Laerebog i Skiløbning» (1896). Ett
gediget arbete är K. V. Amundsens
»Skiløp-ning» (1924).
Bland nyare norska skidhandböcker märkas
E. Petersen, »Ski» (1934), J. Schjölberg,
»Ski-og stavteknikk» (1935), »Skihåndbok», utg. av
Norges Skiforbund (1931; 2. uppl. 1937), »Til
fjells på ski», utg. av Den Norske
Turistförening (1934), J. Vaage, »På stålkant» (1939), samt
E. Bergslands utmärkta standardverk »Norsk
skilöpning idag» (1941; ny uppl. 1945), med
utförlig bibliografi. Vidare må nämnas Sigm.
Rudd, »Skispor krysser verden» (1935; sv. uppl.
s. å.). — Årsböcker utgivas av Föreningen til
Ski-Idrettens Fremme (sedan 1894), Norges
Skiforbund (sedan 1908) samt Den Norske
Turistförening (sedan 1868). Ett värdefullt
arbete är »Skiforeningen gjennem 50 år» (1933).
Bland finska arbeten märkas »Suomen
Hiih-to» (bd 1 från urminnes tider till 1925, utg.
1926, bd 2 från 1926 till 1936, utg. 1937).
Även några danska skidhandböcker finnas,
t. ex. Th. Vøgg, »Skiteknik» (1942), samt två
skidtidningar, Skiløberen, utg. av Dansk
Ski-løberforening (sedan 1938), och Skisport, utg.
av Dansk Skiforbund (sedan 1938).
Tysk-österrikisk och schweizisk litteratur.
överflödande rik är den skidlitteratur, som
uppstått i alpländerna. Inom den
tysk-öster-rikiska litteraturen märkas bland de tidigaste
arbetena de båda skidpioniärerna M. Zdarskys
»Die Lilienfelder Skilauftechnik» (1897) och W.
Paulckes »Der Skilauf» (1899). Av
grundläggande betydelse för utförsteknikens
utveckling blev A. Fancks och H. Schneiders »Wunder
des Schneeschuhs» (1926; 3. uppl. 1928), ett
mästerverk i fråga om illustrering och metodisk
framställningskonst. Av skidpedagogiskt
intresse är F. Hoschek, »Die natürliche Lehrweise
des Schilaufens» (1933), och C. J. Luther, »Vom
flüssigen Skilauf und seiner Lehre» (1935).
Idéer i det senare arbetet — vidare utvecklade
i L. Trenker och C. J. Luther, »Wintersportfibel»
(1940) — gå igen i den officiella läroplan, som
koncentrerat framlägges av Pfeifer, Ducia och
Möhn i »Neuzeitlicher Skilauf» (2. uppl. 1941).
Ett mycket betydande verk är den
encyklope-diska »Handbuch des Schilaufs» (1943) av W.
König och G. Berauer. Bland smärre
handböcker må nämnas H. Lantschner och H. Harster,
»Skischule von A bis Z» (2. uppl. 1941), Winkler,
»Der Skilauf» och särtrycket därur, »Die
Lauf-schule für den modemen Skilauf» (båda sista
uppl. 1942), samt beträffande utrustning för
utförsåkning Chr. och R. Cranz, »Erprobtes
und ’Erfahrenes’» (1939). — Någon fortlöpande
årsskrift finns inte, men det kan hänvisas till
»Skileben in österreich» (1935—38, utg. av
Ös-terreichischer Skiverband) samt »Durch
Pulver und Firn» (3 bd 1939—42, utg. av NS
Reichs-bund für Leibesübungen). Tidskrifterna Der
Winter (från 1906) och Skisport (från 1935) ha
upphört under kriget.
Den officiella instruktionsboken i Schweiz
är »Der Skilauf», utg. av Interverband für
Skilauf (1938). I »Natürliches Skilaufen» (1936; 2.
förk. uppl. 1941) beskriva E. Matthias och G. Testa
den »torsionsfria» utförsåkningen. En vacker
liten handbok är W. Amstutz, »Das Ski-ABC»
(2. uppl. 1938). Ett rikt material om schweizisk
skidsport lägges fram av M. Senger i »Wie die
Schweiz zum Skiland wurde» (1941). —
Schweiz-erischer Skiverband utger SSV Jahrbuch (från
1908, urspr. Ski) samt medlemstidningen Ski
(sedan 1903). Vissa år från 1930 har Schweiz.
Akad. Ski-Club utgivit Der Schneehase.
295
306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
