Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsfågeljakt - Skogskarlarnas Klubb - Skolgymnastik - Skolidrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSKARLARNAS KLUBB
ste man vara i närheten av den plats, där man
vet, att han brukar spela. Tuppen börjar sitt
spel med de s. k. knäppningarna, vilka likna det
ljud, som uppstår, om man slår två torra
träpinnar emot varandra. De avslutas med »klunken»,
som liknar ljudet, då man drar korken ur en
butelj. Den följes av »sisningen», som påminner
om ljudet, när man slipar en kniv. Under
sisningen, som varar drygt 3 sek. och under
vilken tuppen anses varken se eller höra, tar
jägaren ett par långa språng framåt och står
sedan orörlig. Detta upprepas, tills han
kommit inom skotthåll.
Även orren spelar ibland också under hösten
och vintern. Spelet sker på mosse, äng eller
annan öppen plats. Det börjar med ett
bubblande eller gurglande läte, först helt sakta,
därefter högre och högre och avslutas med den
s. k. blåsningen. Orrtuppen är under spelet
lika vaksam som eljest. B. B.
Skogskarlarnas Klubb är en nordisk
sammanslutning av elitorienterare och
ledare med omkr. 1100 medlemmar (1945).
Klubben, som har ordenskaraktär, bildades
1927 på initiativ av L. Göransson och fick 1930
fastare form under medverkan av E. Killander
(hövitsman på livstid) och T. Tegnér. Klubbens
uppgift är att sammanföra de bästa ledarna och
aktiva för att främja sportens sunda utveckling.
Klubben har 1945 provinsavdelningar i
Dalarna, Dalsland, Gästrikland, Göteborg,
Helsingfors, Hälsingland, Medelpad, Norrbotten, Närke,
Skåne, Småland, Stockholm, Södermanland,
Trondheim, Uppland, Värmland, Västergötland,
Västmanland, Västra Nyland (Finland) och
Östergötland, som vart och ett har ett av »kar-
larna» valt råd med en talman i spetsen.
Årsavgiften är i regel frivillig och utgöres av »ett
par goda strumpors värde». Riksskrivare (sekr.)
är A. Sundelöf. Hövitsmannen utdelar varje år
Skogskarlarnas Klubbs guldmärke
(->-Oriente-ringsmärken, sp. 869).
Märket har 1943 tilldelats Bengt Eriksson, IFK
Enskede, och Nils B. Hansson, IFK Ronneby, 1944
G. Hallsten och E. Vemdal, 15:8 IF, och E. Tobé,
Gävle, 1945 I. österholm, Bromma OK, R. Fröberg.
Sjundeå IF (Finland), och O. Swahn, Borås. ll.N-t.
Skolgymnastik. Först på 1800-talet
började man i skolorna införa
gymnastiska övningar, vilka senare under detta
sekel på de flesta håll kommo att till
stor del uttränga andra former av
kroppsövningar. Om skolgymnastikens
utveckling se art. Skolidrott, om skolgymnastik
för olika kön och åldrar se art. Svensk
gymnastik.
Undervisningen i gymnastik, lek och
idrott skall i Sverige vid högre
läroanstalter enligt läroverksstadgan av 1933
omfatta 3—4, vid folkskolor enligt
folkskolestadgan av 1919 1,5—3 tim. per vecka,
vartill komma 8—12 årl. -^-friluftsdagar.
I Sverige finnas f. n. (1945) i
Skolöverstyrelsen en förste och en andre
->gym-nastikkonsulent (den senare alltid
kvinnlig), vilka skola vara inspektörer och
rådgivare i gymnastik, lek och idrott vid alla
under Skolöverstyrelsen och
Överstyrelsen för yrkesutbildning stående
undervisningsanstalter. N. H-n.
SKOLIDROTT.
I de flesta länder har idrotten numera
sin självklara plats på skolschemat. De
tidigast använda formerna av
kroppsövningar i skolorna voro av övervägande
idrottslig art, men under 1800-talet kom
gymnastiken att intaga första platsen på
de flesta håll. Det är först under
1920-och 30-talen som den moderna
skolidrotten från att ha varit en av lärarna ofta illa
sedd fritidsförströelse kunnat återknyta
traditionerna från antiken, då
kroppsövningar ansågos så viktiga, att all
undervisning förlades till idrottsplatsen,
-^-gymnasium. Jfr art. Skolgymnastik.
Skolidrott kan i sin vidaste bemärkelse
definieras som alla slags former av idrott,
lek och friluftsliv, som utövas inom un-
dervisningsanstalter för ungdom i
uppväxtåren. Vid akademier och högskolor
använder man vanligen benämningen
-^-akademisk idrott. Skolidrotten måste i
fråga om val av idrottsgrenar,
ansträngningsgrad etc. bedrivas med stort
omdöme (se härom art. Ungdomsidrott).
Skolidrotten utomlands.
England har varit skolidrottens ledande
land. Bollspel ha med säkerhet förekommit i
skolorna sedan medeltiden, och den äldsta
egentliga tävlingsidrotten torde utom fäktning
vara ->-fives (sp. 1116—17), som spelats sedan
mitten av 1700-talet. Därnäst komma cricket
(->-Eton College), »hare and hounds» (en
föregångare till terräng- och hinderlöpning) samt
->-fotboll (sp. 116—17) från början av 1800-talet
och ->-roddsport (sp. 1179—80) från 1811 etc. Jfr
319
Tryckt »/is 45
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
