Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skridskosegling, av revisor Halvar Westerberg - Skridskosport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKRIDSKOSPORT
som äro förbundna med denna sport, hänvisas
till art. Iskunskap.
SM i skridskosegling
instiftades 1907, lagmästerskap (minst 3
deltagande klubbar) 1921, men har flera år ej kunnat
genomföras på grund av olämpliga
isförhållanden. Till 1930 var maximitiden 32, därefter 30
min. (banan är 10 000 m).
Individuella mästare ha varit: 1007 och 08 Inga
tävlingar; 1909 H. Enhörning, IFK Djursholm, 25m
42s; 1910 Ingen tävling; 1911 G. Torén,
Sjökrigsskolans IF, 23.15; 1912 Ingan tävling; 1913 H.
Enhörning, Stockholms SSK, 23.11; 1914 H.
Enhörning, Göteborgs SSK, 28.18; 1915 H. Enhörning,
Göteborgs SSK, 18.59; 1916 G. Torén, IFK
Djursholm, 30.32; 1917 och 18 Inga tävlingar; 1919 H.
G. Sievert, IFK Djursholm, 15.46; 1920 J.
Phrag-mén, IFK Djursholm, 25.03; 1921 P. von Heideken,
Stockholms SSK, 24.24; 1922 H. G. Sievert, IFK
Djursholm, 23.14; 1923—25 Inga tävlingar; 1926 S.
Mauroy, IFK Djursholm, 20.01; 1927 G. Lundgren,
Stockholms SSK, 30.23; 1928 Ingen tävling; 1929
H. Phragmén, IFK Djursholm, 31.19; 1930 P. von
Heideken, Stockholms SSK, 25.07; 1931 Ingen
tävling; 1932 Ernst Jansson, Uppsala KF, 29.59; 1933
H. Phragmén, IFK Djursholm, 20.05; 1934 J. Stern,
IFK Djursholm, 24.15; 1935 H. Westerberg, IFK
Djursholm, 26.30; 1936 H. Westerberg, IFK
Djursholm, 18.18; 1937 Ingen tävling; 1938 H.
Westerberg, IFK Djursholm, 16.46; 1939 W. Ålborg, SS
Roxen, Linköping, 15.57; 1940—42 Inga tävlingar;
1943 V. Hellberg, SS Hjälmaren, Örebro, 16.15;
1944 S. Bergman, Örebro KF. 23.37; 1945 Nils
Johansson, Linköpings SS, 20.21; 1946 O. Häggqvist,
Linköpings SS, 25.22.
Lagsegrare ha varit: 1921 IFK Djursholm (J.,
G. och R. Phragmén, Gösta Hermansson) 21 p;
1922 IFK Djursholm (H. G. Sievert, G. Phragmén,
S. Mauroy, J. Phragmén) 18 p; 1923—25 Inga
tävlingar; 1926 IFK Djursholm (S. Mauroy, N.
Oleini-koff, K. och G. Phragmén) 25 p; 1927 IFK
Djursholm (H., G. och R. Phragmén, H.
Westerberg) 28 p; 1928 Ingen tävling; 1929 Mästerskapet
utdelades ej; 1930 Uppsala KF (Hilmer Persson,
Ernst Jansson, Gustaf Pettersson, V. von Bahr) 31
p; 1931 Ingen tävling; 1932 Uppsala KF (Ernst
Jansson, Hilmer Persson, Gustaf och Gunnar
Pettersson) 11 p; 1933 Mästerskapet utdelades ej; 1934
IFK Djursholm (J. Stern, H. Westerberg; H.
Phragmén, Bengt Persson) 19 p; 1935 SS Roxen,
Linköping (W., J. och N. Ålborg, Artur Johansson) 28 p;
1936 Mästerskapet utdelades ej; 1937 Ingen tävling;
1938 SS Roxen, Linköping (W. Ålborg, Gunnar
Johansson, Evert Karlsson, N. Ålborg) 25 p; 1939 SS
Roxen, Linköping (W., J. och N. Ålborg, Gunnar
Johansson) 17 p; 1940—i2 Inga tävlingar; 1943
Linköpings SS (Ivan Fredriksson, T. Lindberg, O.
Häggqvist, Nils Johansson) 27 p; 1944 Örebro KF
(S. Bergman. H. Liljegren. B. Rooth, S. Kling) 23
p; 1945 Linköpings SS (Nils Johansson, Ivan
Fredriksson, T. Lindberg) 6 p; 1946 Linköpings SS (O.
Häggqvist, Nils Johansson, I. Fredriksson, T.
Lindberg) 16 p.
-*-
SKRIDSKOSPORT.
Skridskosport (eng. skating, fr.
pati-nage, ty. Schlittschuhlauf, fi. luistelu, no.
sköitesport, ung. korcsolyåzni) är en
gammal idrott, som förekom redan under
vikingatiden i Norden, där man åkte på
skridskor av ben, s. k. isleggir
(~>Isläg-gar). Sannolikt förekommo också primitiva
tävlingar redan under denna tid i ->-has-
tighetsåkning på skridsko och även vissa
skicklighetsprov i ->konståkning.
Tävlingar i hastighetsåkning enligt
någorlunda moderna regler förekommo
visserligen redan 1863 i Norge, och tävlingar
i konståkning anordnades i varje fall
sedan Engelmannbanan i Wien invigts 1871,
men den moderna skridskosporten kan
sägas ha börjat först med stiftandet av
Internationella Skridskoförbundet 1892,
då tävlingsreglerna fingo sin i stort sett
nuvarande utformning, distanser och
figurer fastställdes o. s. v.
Till skridskosport räknas dessutom den
mera turistbetonade formen
-^-långfärds-åkning på skridsko, men däremot brukar
man inte räkna dit ->-skridskosegling och
ej heller de skämttävlingar på skridsko,
som förekomma i form av tennis på is
eller ingående i ->gymkhana. Speciella
och fristående former äro ->bandy och
-^-ishockey.
Historik.
Från isläggar till skridskor.
De äldsta skridskorna voro s. k.
->-is-läggar. Översidan var antingen orörd
eller avplanad, så att märghålet syntes
och man fick en bred yta att stå på.
Undersidan var fullständigt plan och
polerad. Stundom funnos urborrade hål som
fäste för fotremmarna, men man kunde
även med hjälp av en stav skjuta sig
fram på isläggarna utan remmar. En
mängd fornfynd av isläggar har gjorts i
Birka samt i gravar där från 800- och
900-talen, liksom i Sigtuna, Uppsala,
Nyköping, Lund o. s. v. Medan isläggar
påträffats hos många europeiska folk,
saknas de i fynd från arktiska länder;
de användes ej beroende på att snön där
kom före isläggningen.
Laggarna användes i senare tid framför allt
i Småland, Bohuslän, Uppland, Hälsingland och
på Gotland, dels vid kusten och på’insjöar, dels
på isgata på land. Olaus Magnus nämner
isläggarna i sin 1555 utkomna »Historia om de
nordiska folken» men omtalar där liksom i den 16
år äldre kommentaren till »Carta marina» även
förekomsten av skridskor av »slätt, polerat järn»,
sannolikt införda från Holland, där
metallskridskor användes i slutet av medeltiden. I Holland
användes skridskor mycket under 1600-talet
som kommunikationsmedel på kanalerna. Den
347
348
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
