Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyttesport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKYTTESPORT
(särskilt i liggande) vid VM 1923, då de fingo
tävla ensamma på hemmaplan, betvivlades i
Europa, tills de upprepades i Reims nästa år.
Då började de europeiska nationerna taga efter
den amerikanska tekniken. De konstruerade
dessutom gevär, som, ehuru jämförliga med
de amerikanska i liggande, passade bättre för
stående. Schweizarna lyckades 1925 på
hemmaplan bryta den amerikanska segerraden, och
1927—28 slog även Sverige USA. Amerikanerna
gingo nu över till schweiziska gevär och
lyckades 1930 återtaga Argentinapokalen för att
därefter dra sig tillbaka från tävlingarna. I stället
framträdde 1931 finnarna som schweizarnas
huvudkonkurrenter. De drevo träningen
idrottsligt och fingo en bredd på sin elit, som intet
annat land haft motstycke till. Esterna följde
i deras spår och vunno Argentinapokalen 1937
—39.
Inom pistolskyttet fingo schweizarna en
verklig konkurrent först vid svensken Ullmans
debut i Granada 1933. Han använde en tysk
pistoltyp, som ej var så framtung som den
schweiziska, och underkastade sig en rationell
träning (även konditionsträning). Efter Ullman
ha goda pistolskyttar framträtt även i
Tyskland, Ungern, de övriga nordiska länderna och
Sydamerika, men det schweiziska laget har dock
ej besegrats. I snabbskjutning med pistol togo
italienarna ledningen, som dock i samband med
OS 1936 gled över till tyskarna. Dessa ha bl. a.
infört en specialpistol, gjord för patroner av
typen 22 kort, vilken ger mindre rekyl. De
nordiska och baltiska staterna ha även i denna
gren nått upp i främsta linjen.
Under 1930-talet utvecklades
kortdistansskyt-tet snabbt och tenderar att bli den
internationellt mest utövade formen av skytte.
Konkurrensen har skärpts, och förutom de länder, som
dominerat frigevärsskyttet, ha tyskar och
fransmän spelat en ledande roll. I jaktskyttet ha
ungrare och amerikaner varit föregångsmän,
medan hjortskyttet huvudsakligen förblivit en
nordisk affär.
Skyttesportens nuvarande utbredning.
Skyttesportens omfattning framgår i
viss mån av historiken. En bred
folkrörelse har den blivit blott i Schweiz, de
nordiska länderna, Ryssland och USA.
Ryssarna ha inom jätteorganisationen
Osoaviacim bedrivit en livlig
skyttepropaganda, huvudsakligen för
korthålls-skytte, där de nått högsta världsklass. I
USA förekommer mycket skytte i
oorganiserad form, i det att man skjuter till
måls för nöjes skull på tombuteljer,
tändsticksaskar eller en .måltavla, uppsatt
hemma på gården eller vid jaktstugan. I
det organiserade skyttet domineras lång-
distans av militärer, korthåll av civila.
Engelsmännen ha med förvånansvärt
tålamod skjutit precisionsskjutning i
liggande med ett för sådan skjutning
olämpligt armégevär, vilket hämmat
utvecklingen.
I Frankrike, Belgien och Holland
bedrives skyttet som sport av en ganska
begränsad grupp civilpersoner, i Italien
och ännu mera Spanien har det militära
inslaget varit starkare. Deras
tävlingsformer äro de internationella pius snabba
figurskjutningar mot på bana
uppdykande figurer. Sydamerika har länge haft
goda skyttar, flertalet av dem civila. I
Tyskland framväxte efter första
världskriget korthållsskyttet, och 1929 var man
redo att anordna internationella tävlingar
i denna gren. Man sökte få till stånd en
Europa-union, men dessa planer föllo, då
korthållsskyttet på svenskt initiativ togs
upp inom Skytteunionen.’ K. A. L.
Det moderna skyttets grenar.
Ända fram till det senaste världskriget
kvar-levde på kontinenten skytteformer av föga
sportslig karaktär, t. ex. de på Rivieran och
andra platser florerande skjutningarna mot
levande duvor med höga insatser och ännu högre
penningpriser.
De vid världsmästerskapen förekommande
skyttegrenarna fylla emellertid högt ställda
sportsliga krav. VM-programmet omfattar:
1. Fritt gevär, 300 m, 40 skott i varje
ställning, lag och individuellt.
2. Armégevär, 300 m, lag 20 skott i varje
ställning, individuellt tre separata tävlingar med 40
skott i varje ställning.
3. Korthåll, 50 m, tre separata tävlingar med
40 skott i varje ställning, lag och individuellt.
4. Fri pistol, 50 m, 60 skott.
5. Silhuettskjutning med pistol, 25 m, 54 skott.
Fristående från dessa Skytteunionens
tävlingar anordnar dessutom
Jaktskyttefederatio-nen tävlingar i följande grenar:
6. Hjortskytte, 100 m, enkel- och dubbelskott.
7. Lerduveskytte, 300 duvor.
Tävlingsstatistik.
Individuella resultat från
mästerskapstävlingar inom skyttesportens olika grenar
återfinnas under uppslagsorden Armégevärsskytte,
Frigevärsskytte, Jaktskytte, Kortdistansskytte
och Pistolskytte. Här lämnas endast en
översikt av nationernas ordningsföljd vid
Olympiska Spel och VM-tävlingar.
383
Tryckt 2t/3 46
384
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
