Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sportlitteratur, av redaktör Sten Thunvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPORTLITTERATUR
in the Huntington library» (1937, 1344), R.
Blanco och Sånchez, »Bibliogr, general de la
education fisica» (1926—27, 2 bd), samt »Dansk
Idrætslitteratur gennem tre Aarhundreder»
(åren 1606—1914, 1916, 32 s.).
I Sverige föreligger ingen större
sportbibliografi, men i Nordisk Familjeboks
Sportlexikon återfinnas under resp. uppslagsord
utförliga litteraturanvisningar. Ett urval
idrottsböcker äro sammanförda i E. Wadenstein,
»Svensk Idrottslitteratur» (1942, Sveriges
Allmänna Biblioteksförenings Småskrifter, 15).
Bibliografier för olika sportgrenar.
Automobilsport: »Motoring, a selected
list ... by the Royal Automobile Club» (3. uppl.
1934, 200).
Bergbestigning: »Catalogue of books
in the library of the Alpine Club» (1830, 3. uppl.
1899, 2 500), A. Dreyer, »Bücher-Verzeichnis der
Alpenvereinbücherei» (1927, omkr. 700 s.;
biblioteket omfattade med särtryck nära 50 000 bd).
Jfr Svenska Fjällklubbens årsböcker.
Cricket: H. S. Altham, »A history of
Cricket» (1926), meddelar även en bibliografi.
Fäktning: C. A. Thimm, »A complete
bibliography of fencing and duelling» (1896,
4 000), N. Hellsten, »Kort orientering i gammal
och ny fäktlitteratur» (Svenska Vapenhistoriska
Sällskapets årsskrift 1942—43), välkommenterad.
Golf: C. Hopkinson, »Collecting golf-books,
1743—1938. Aspect of Book Collectury» (1938,
150).
Jakt: R. Souhart, »Bibliographie générale
des ouvrages sur la chasse» (1886), med
»Supplé-ment» (1888, av P. Petit), J. Théebaud,
»Bibliographie des ouvrages frangais sur la chasse»
(1934, 7 500), T. von Schreeb, »Svenska jaktens
litteratur intill år 1900» (1920), R. Müntzing,
»Svensk jaktlitteratur» (2 hf t., 1928—35).
Ridning: F. H. Huth, »Works ön horses
and equitation» (1887, 2 bd, 4 000).
Roddsport: F. Brittain, »Oar, scull and
rudder» (1930, 943). Jfr »Dansk Förening for
Rosport 1887—1937» och Svenska
Roddförbun-dets årsbok 1934.
Simning: R. Thomas, »Swimming» (1904,
1 000), välkommenterad bibliografi. Jfr
Centralföreningens årsbok 1929.
Skidsport: H. Hoek, »Die
Schi-Litera-tur» (1908), »Skid- och Friluftsfrämjandets
bibliotekskatalog 1944» (duplicerad). Jfr notiser i
På Skidor och Föreningen til Ski-Idrettens
Fremme Årbok.
Skridskosport: F. W. Foster, »A
bibliography of skating» (1898, 1 000),
välkommenterad. Jfr Centralföreningens årsbok 1928.
Sportfiske: W. J. Turrel, »Ancient
ang-ling authors» (1910), B. Dean, »A bibliography
of fishes» (1916—23, 45 000). Jfr Encyclopædia
Britannica, art. Angling.
Tennis: F. W. Foster, »A bibliography of
lawn tennis, 1874—1897» (1897, 250). Jfr art.
i Centralföreningens årsbok 1930.
Sport i skönlitteratur.
Sport som huvudmotiv i diktning är främst
att söka i litteraturen från de epoker, då
idrottsintresset varit rotfast i alla samhällslager,
nämligen under antiken och i vår tid. Sporadiskt
förekomma däremellan skildringar av idrott,
främst i episka verk, och i flera av
världslitteraturens mästerverk äro episoder och bilder
från idrotten inflätade, bl. a. hos Shakespeare
och Schiller.
Under antiken upptogo de skönlitterära
författarna ofta idrottsmotiv till behandling, och
i Iliaden och Odysséen ingå praktfulla
idrottsskildringar (-^-Antikens sport, sp. 217). Vid
-^-Olympiska Spelen förekommo tävlingar i
recitation av episka verk, och diktare som
Bacchylides och Pindaros skrevo odén till
olympiasegrarnas lov. — Även i modern tid
förekommer vid OS en konsttävling, vari bl. a.
sportlitteratur prisbelönas (->-Konst- och
litteraturtävlingarna vid OS).
Under århundradena efter antiken finner
man idrottsskildringar i flera nationalepos, där
främst djärva bragder och riddarövningar av
alla slag besjungas. Talrika jaktmotiv
återfinnas även. I såväl den keltiska som den
anglo-sachsiska sagodiktningen intar idrotten en
uppmärksammad plats. Inom den senare kan
nämnas Beowulfsagan från början av 700-talet med
skildringar av djärva seglingar och tvekamp i
simning. Även i de isländska sagorna
(->-Is-land), de fornnordiska gudasagorna och det
finska eposet »Kalevala» förekomma idrottsliga
inslag (jakt och skidsport), liksom i
kontinentens medeltidsdiktning, t. ex. den tyska
Nibel-ungenlied från 1100-talet, »Der Ritterspiegel»
(från 1400-talet) och i olika verk av Hans
Sachs (-^-Tyskland, sp. 1089).
Det mest berömda idrottsinslag, som ingår i
Shakespeares dramer, är fäktscenen i »Hamlet»,
men påfallande är att denne diktare ofta
knyter an till idrott. Skridskoåkning har blivit
föremål för dikter av klassiker som F. G.
Klop-stock, »Der Eislauf» (1764), och J. W. von Goethe,
»Die Eisbahn» (omkr. 1820). Schillers dikt
»Dykaren» är ett exempel på idrotten närliggande
prestationer, som ofta valts till diktmotiv. Den
dråpliga skildring av cricket, som ingår i Ch.
Dickens »Pickwickklubben» (1836—37), har
motsvarigheter i flera av de engelska
»sportromanerna» från samma tid.
Ett av sportlitteraturens klassiska arbeten är
I. ->Waltons lyriskt skrivna »The compleat
angier, or the contemplative man’s recreation»
(1653). Grenar som tennis, golf, curling,
boxning, fäktning, hästsport samt fiske och jakt
ha särskilt i England blivit föremål för
liknande framställningar av växlande kvalitet —
några av de första ha nämnts i ett tidigare
avsnitt av denna artikel. Boxningsromaner ha
skrivits av bl. a. G. B. Shaw, »Cashel Byron’s
profession» (1886), och Jack London, »Thegame»
(1905). Nobelpristagaren M. Maeterlincks essäer
509
503 509
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
