Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IF Start - Start
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
START
ränglöpning och vann bl. a. SM i
terräng i lag 1928 samt SM i lag på
10 000 m 1930 och 31. Mest kända
medlemmar ha varit terränglöparna.
O. Möller, S. och N. Thuresson samt
O. Hagsten jämte E. Tolf (400 och
800 m) samt (från 1945)
långdistans-löparen Ernst Andersson (SM i
terräng 1945) och medeldistanslöparen
S. Malmberg och Nils Jönsson (1946).
Klubben är en av Närkes
framgångsrikaste i längdlöpning på
skidor (Holmfrid Olsson och N.
Wi-destrand) och orienteringslöpning
(Börje och Holger Andersson, K.
Källgren, även god terränglöpare,
Nils och Alvar Johansson, T.
Kämpe och A. Hjälm). Bland gångarna märkes
Donald Johansson, bland simmarna Å.
Lundsten och moderna femkamparen C. Egnell.
Fotboll, handboll och hastighetsåkning på
skridsko ha även bedrivits.
Bland klubbens många goda ledare märkas
Algot Andersson, S. A. Ström, Einar Eriksson,
C. Egnell, R. Ahlstrand, Daniel Hansson, Bror
Larsson och nuv. (1946) ordföranden H.
Morberg. Klubbdräkten i fri idrott är ljusblå
byxor med gula revärer samt tröja i samma
färg med gult S på bröstet. K. H-g.
Start, eng., betecknar en tävlings (eller
ett lopps) igångsättande. — Verbformen
starta användes ofta i st. f. deltaga,
t. ex. »15 man startade i diskuskastning».
— Om teknik, kommandoord m. m. vid
start se resp. idrottsgrenar.
Ordet start har införlivats med ett flertal
språk, t ex. danska, holländska, norska, ryska,
tyska och ungerska. På franska heter start
depart, på italienska partenza, på spanska
salida och på finska lähtö. I Ungern förekommer
sedan 1932 synonymt den inhemska termen rajt.
Start sker från startlinje, varvid ingen
del av den tävlandes kropp eller redskap
(skidor, cykel etc.) får beröra startlinjen eller
marken framför densamma.
Sedan startern höjt sin startpistol
— i de grenar där dylik förekommer — eller
startflagga och uttalat de stadgade
förberedelseorden samt funnit, att samtliga
deltagare äro klara, ger han signal till loppets
igångsättande. Om någon tävlande startar för
tidigt, ger startern genom skott eller signal med
visselpipa tecken till att starten är ogiltig och
att deltagarna skola samlas vid
startplatsen för ny start. I fri idrott och rodd
bestraffas den som två gånger startat för tidigt
(se nedan — för ->-simsport finnas särskilda
regler), i övriga idrotter sker — utan
straffpåföljd — omstart, tills korrekt start erhållits.
Starterns domslut är utan appell.
I fri idrott (löpning och gång) sker
starten på längre sträckor (vanligen fr. o. m. 1 000
565
T. v.: En starter i aktion under antiken. Jfr Adeimantos’
yttrande till Themistokles före slaget vid Salamis: »De,
som bege sig av för tidigt, få smaka käppen». — T. h.: En
vasbild, som talar för att liggande start användes redan
under antiken!
m) stående, vid ->-kortdistanslöpning (sp. 955
—57, där även kommandoorden äro beskrivna)
och stundom 800 m liggande. Liggande start
infördes i Sverige 1898 av R. Carrick j:r, Gävle,
och lanserades på svenska tävlingar s. å. av I.
Westergren. Den som startar för tidigt
(»tjuv-startar») varnas; upprepas förseelsen, uteslutes
den felande från tävlingen. I mångkamp
ådö-mes efter två felstarter ->-straffmeter.
I Sverige straffas alla, som starta för tidigt,
i flertalet andra länder blott den som »drar
upp» en tjuvstart, d. v. s. den som startar först
och drar de andra med sig. Denna bristande
överensstämmelse i tolkningen har vållat många
tvistigheter vid internationella tävlingar.
I idrotter, där starten sker individuellt (eller
i grupper) med vissa tidsmellanrum, t. ex. vissa
landsvägslopp på cykel, skid- och
orienteringslöpning etc., sker starten efter en igång
varande startklocka. Den eller de tävlande, som
står i tur att starta, varskos genom tillsägelse
»30 sek. kvar», varefter startern — sedan blott
5 sek. återstå — räknar (följande
sekundvisarens gång): »5 — 4 — 3 — 2 — 1 — gå!». S. L.
Vid galopplöpningar kan starten ske
med ->-startmaskin eller startflagga. Enligt
svenska och en del utländska bestämmelser
skall starten om möjligt ske från stället.
Den ryttare, som vid lottdragningen erhållit
lägsta startnumret, placeras vid banans
innerkant, den som dragit näst lägsta närmast
utanför honom o. s. v. Startande har rätt att
biträdas av en medhjälpare, som dock icke får
använda spö, piska eller annat hjälpmedel.
Startern har till sitt förfogande en hjälpstarter,
som försedd med en vit stoppflagga står på
banan, väl synlig, c:a 150 m framför startplatsen.
Vid flaggstart höjer startern sin röda flagga
till tecken, att ryttarna skola vara beredda.
Samtidigt höjer hjälpstartern den vita
stoppflaggan. Då startern sänker sin flagga, är detta
tecken till start. Samtidigt sänkes den vita
stoppflaggan. Om startern anser starten
ogiltig, återkallar han hästarna genom att höja sin
röda flagga, varpå hjälpstartern omedelbart
höjer sin vita.
566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
