Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Start - Startblock - Starter - Startflagga - Startgrop →Kortdistanslöpning, sp. 955 - Startkommando - Startmaskin - Startpistol - Startpris - Startrutemetod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STARTBLOCK
Startblock.
När startmaskin användes, är starten ogiltig
endast om maskinen icke fungerat rätt. Vid
start med flagga är den ogiltig endast om
star-tern sänkt flaggan utan att ha avsett start.
Ingen ryttare får rida förbi den höjda röda
flaggan. Startern avgör ensam och definitivt
om starten är giltig eller icke.
Häst anses ha startat och deltagit i löpning,
även om den blir stående kvar på startplatsen
efter det starttecken givits och aldrig passerar
startlinjen. Denna bestämmelse är
betydelsefull med hänsyn till statistik och
kvalifikationer. Se vidare Kapplöpningssport, sp. 772—74.
F-k M-n.
Inom motorsporten kan starten vid
tävlingar eller rekordförsök ske som ->flygande
start eller som -^-stående start. Jfr även
Au-tomobilsport, sp. 460, och Motorcykelsport, sp.
515.
Beträffande start i andra idrotter
-^-Hastig-hetsåkning på skridsko (sp. 1150 och 1153—56),
->-Roddsport (sp. 1216—17), ^-Segelsport (sp.
133), ->Simsport (sp. 237—38) etc.
Startblock konstruerades första gången
av C. Paddock, USA, omkring 1925 i form
av startklotsar (en för vardera foten).
Hjälpmedel vid start blevo dock tillåtna
vid internationella tävlingar och
rekordlopp först fr. o. m. hösten 1936 men hade
tidigare använts i USA.
Startblock, med båda fötternas plattor
förbundna med ett stålrör, användas mest i
Sverige och USA. I Sverige förekomma
huvudsakligen två konstruktioner: G. Holmérs
startblock och Martin Janssons startklotsar
(->-Kortdistanslöpning, sp. 955—56 och bild 7). S. L.
Inom motorcykelsporten användes
startblock under mitten av 1930-talet vid
engelska dirt tracktävlingar. Motorcykelns
bakhjul var vid starten placerat på två rullar
i startblocket. Genom att rullarna voro rörliga,
kunde maskinens bakhjul hållas roterande
under hela startmomentet, varefter föraren med
ett ryck drog maskinen av startblocket och
passerade startlinjen. B. L.
Starter är den funktionär, som startar
de tävlande. Mot hans avgörande finnes
ingen appell, och protest kan ej bifallas
mot hans åtgöranden.
Ordet starter förekommer i flera språk, bl. a.
danska, franska, holländska, italienska, ryska,
tyska, spanska och ungerska. På finska heter
det lähättäjä; på italienska och ungerska
(sedan 1932) förekomma även de inhemska
synonymerna giudice di partenza, resp. inditö.
Starterns funktion anses som den svåraste av
alla tävlingsfunkticnärers, och i en del idrotter
och länder har tidtals speciell licens fordrats
för att få tjänstgöra som starter.
Startflagga (eng. starting-flag, fr. fanion
de depart, ty. Startflagge) användes bl. a.
inom rodd-, kapplöpnings-, motor- och
stundom simsport. Jfr även art. Start.
Startgrop -^-Kortdistanslöpning, sp. 955.
Startkommando, se resp. idrottsgrenar,
t. ex. Kortdistanslöpning, sp. 956.
Startmaskin användes vid
galopplöpningar, särskilt slätlöpningar, för att
åstadkomma en regelmässig start.
Den vanliga och i Sverige använda
startmaskinen består av en vågrät barriär av fyra till
fem rep på 10 till 15 cm avstånd från varandra,
i lägsta läge avstängande banan i höjd med
hästarnas huvuden.
Av kraftiga gummiband dras barriären vid
starten snabbt snett framåt och uppåt längs
smala, inoljade eller såpade snedsträvor, så att
banan lämnas fri.
I USA är starten ännu mer mekaniserad,
ty där är startmaskinen kompletterad med
spil-tor, varigenom hästarna vid starten äro skilda
åt, så att de icke kunna störa varandra. — Bild
vid art. Kapplöpningssport, pl. 4. F-k M-n.
Startpistol (eng. star ting-pistol, fr.
pi-stolet de starter, ty. Startpistole)
användes inom de flesta idrottsgrenar för
avgivande av startsignal. Ofta användes en
vanlig revolver och lösa skott. Flera
specialkonstruktioner finnas.
Startpris (eng. starting-price) kallas de
odds, som gälla för hästarna i en löpning,
då startflaggan faller.
En häst, som en vecka före löpningen står
i t. ex. 7 :1, kan få startpriset 3 :1 eller 10 :1
o. s. v.
Startpriserna, som anges i resultaten och av
vilka viktiga slutsatser kunna dragas rörande
hästarna, ge ofta en tillförlitligare bild än
beskrivningar av löpningen. F-k M-n.
Startrutemetod tillämpas stimdom i
tävlingar i långdistanslöpning.
När antalet tävlande är så stort (och
startplatsen så smal), att deltagarna måste stå
uppställda på flera led (t. ex. i terränglöpning),
uppritades tidigare en ruta per klubb. Numera
bruka varje klubbs deltagare ställas på ett led
567
568
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
