Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges Tourist Trophy för motorcyklar - Sveriges Vinter Grand Prix för bilar, Rämenloppet - Sverre - Svettning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES VINTER GRAND PRIX
53.34,4, 71,677. 1928 Ingen tävling. 1929 (samtliga
klasser 67 km) Klass D: Yngve Ericsson,
Hus-qvarna, 51.40,1, 77,804; Klass C: Hugo Carlsson,
Saroléa, 50.50,9, 79,059; Klass B: Gunnar
Carlsson, Rex, 52.53,9, 75,971; Klass A: I. Isaksson,
Ariel, 57.57,1, 69,368; Klass 6: H. Ljungström,
Husqvarna, 1.06.56,4, 60,054. 19 30 K 1 a s s D (180) :
E. Westerberg, Harley-Davidson, 1.42.53,8, 104,968;
Klass C (180): Gösta Andersson, Norton,
1.38.53,9, 109,208; Klass B (144): H. J. Willis,
England, Velocette, 1.25.50,8, 100,645; Klass A
(144): E. Bohlin, N. V., 1.28.27,6, 97,671. 1931
Klass C (216): G. Kalén, Husqvarna, 1.53.12,0,
114,488; Klass B (180): H. Torell, A. J. S.,
1.40.09,6, 107,838; Klass A (144): E. Fernihough,
England, Excelsior, 1.29.17,5, 96,762. 1932 Klass C
(216): G. Kalén, Husqvarna, 1.49.04,4, 118,819;
Klass B (180): H. Torell, Husqvarna, 1.35.59,9,
112,502; Klass A (144): Åke Jönsson,
Husqvarna, 1.22.37,8, 104,573; Sidvagnar (72): P.
Weyres, Tyskland, Harley-Davidson, 44.18,5, 97,499.
1933 Klass C (247): R. Sunnqvist, Husqvarna,
2.17.02,2, 108,151; Klass B (232): C. Bågenholm,
Rex, 2.20.26,4, 99,322; Klass A (218): S. Edlund,
Husqvarna, 2.17.46,2, 94,919. 1934 Klass C (247):
M. Strömberg, Norton, 2.17.40,2, 107,005; Klass B
(232): S. Edlund, Husqvarna, 2.10.34,6, 106,826;
Klass A (218): Rudolf Jönsson, Husqvarna,
2.18.14,4, 94,596. 1935 Klass C (280): R.
Lam-pinen, Finland, Rudge, 2.31.46,1, 110,596; Klass
B (261): S. Edlund, Husqvarna, 2.28.59,8, 105,ns;
Klass A (242): H. Kahrmann, Tyskland, D.K.W.,
2.31.21,0, 96,115. 1936—46 Inga tävlingar. B.L.
Sveriges Vinter Grand Prix för bilar,
populärt kallat Rämenloppet,
arrangerades 1931—33 och 1936 i febr.
månad av Kungl. Automobil Klubben samt
var Nordens förnämsta hastighetslopp
för bilar och den enda racertävlingen av
G. P.-karaktär vintertid.
Sveriges Vinter G. P., som var en direkt
fortsättning av den gamla ->-Vintertävlingen, var
redan första året internationell och räknade
årligen ett flertal utlänningar bland de startande.
De tre första åren omfattade tävlingen
endast en klass, som körde banan åtta varv, men
1936 uppdelades de tävlande i två klasser,
ra-cer- och standardvagnar, båda fortfarande med
två mans besättning. Den sistnämnda klassen,
som körde sex varv (racervagnarna åtta varv),
var endast öppen för vagnar, vilkas
katalogpris ej översteg 9 000 kr.
Start- och målplatserna voro förlagda till sjön
Rämen (c:a 20 km n. om Ludvika), och i övrigt
hade banan följande sträckning: Rämshyttan—
Skenshyttan—Koppslahyttan—över Sellnässjön—
Floda — Idkerberget — Tuna-Hästberg — Rämen.
Banlängden varierade något genom smärre
väg-omläggningar och var första året 47,4 km, 1932
och 33 46,1 samt 1936, efter stora vägarbeten
speciellt utmed banans östra del, 46,5 km. På
första varvet, som därigenom blev något längre
än de övriga (resp. 50,2, 47,3 och 47,8 km),
kördes en slinga på Rämens is (->-Automobilsport,
pl. 6), för att vagnarna skulle spridas, innan de
kommo upp på den smala landsvägen.
Varvrekordet innehar norrmannen E. Björnstad på
Alfa-Romeo med 108,705 km/tim., satt på första
varvet 1936.
För att vid starten få fram de snabbaste vag-
narna i täten föregicks 1936 års tävling av ett
accelerationsprov.
Segraren erhöll, förutom inteckning i och
miniatyr av Vinterpokalen samt K. A. K:s
guldplakett, 10 000 kr., andre man 3 000 och
tredje man 2 000 kr. Märkeslag om tre vagnar
tävlade om ett i Vintertävlingen 1929 uppsatt
vandringspris.
Segrare ha varit (distanserna anges inom
parentes) : 1931 (348 km) : 1) K. A. Ebb, Fi, Auburn, 5t
28m 52,9S, 70,074 km/tim.; 2) J. Ramsay, Fi,
Chrysler, 5.41.52,8, 67,476 ; 3) C. Bergström, Sv,
Chrysler, 5.48.25,2, 66,144. 1932 (370) : 1) O.
Benn-ström, Sv, Ford, 4.28.26,2, 82,701; 2) S. P. J.
Kei-nänen, Fi, Chrysler, 4.30.28,0, 82,oso; 3) E. Bake,
Sv, Buick, 4.30.59,2 , 81,923. 19 3 3 ( 3 70): 1) P. W.
Widengren, Sv, Alfa-Romeo, 4.27.32,0, 82,980 ; 2)
C. G. Johansson. Sv, Ford, 4.31.47,2 , 81,682 ; 3) C.
Bennström, Sv, Ford, 4.39.24,9, 79,452. 19 34 och 35
Inga tävlingar. 1936 Racervagnsklassen
(373): 1) E. Björnstad, No, Alfa-Romeo, 3.46.00,
99,106 ; 2) K. A. Ebb, Fi, Mercedes-Benz, 3.51.52,
96,599; 3) Axel Johnsson, Sv, Bugatti, 3.57.42,
94,228; Standardvagnsklassen (280): 1)
Anders Olsson, Sv, Graham Brothers, 3.11.19,
87,907; 2) E. G. Johansson, Sv, Ford, 3.13.27,
86,937; 3) Axel Larsson, Sv, Dodge, 3.17.06, 85,327.
1937—46 Inga tävlingar. B. L.
Sverre, norsk idrottsfamilj, bestående
av fem bröder, vilka i här nämnd ordning
från bow till cox bildade det i början av
1890-talet framgångsrika »Sverrelaget» i
Christiania Roklub.
Ingemann (f. 1868 26/n), kirurg i Oslo, var
även god skidlöpare och hemförde 1893 såväl
kungapokalen som damernas pokal i
Holmenkollen.
Ole Andreas (f. 1865 7/«), arkitekt, Oslo,
har bl. a. ritat Christiania Roklubs båthus
»Kongen» och Skimuseet på Frognersätern. Han
har även varit president i Norges Roforbund
och Nordiska Roddförbundet.
Johan Tidemann (f. 1867 7/io),
överstelöjtnant, Oslo, var på 1920-talet Norges mest
kände idrottsledare samt president i Norges
Tum & Idrætsforbund 1911—14 och i Norges
Riksförbund for Idræt 1914—17. Han var medl.
av IOK 1908—27 och ledare av Norges OK
1914—17.
Erik (f. 1872 "/.), kontorschef, Oslo, var
»Sverrelagets» ströke och bäste roddare. Som
medlem i Norske Studenters Roklub (roddchef
1897—98) uppförde han dess första båthus.
Severin Theodor (f. 1874 28/i2),
gruvdirektör, Kristiansand, cox i »Sverrelaget»,
gjorde sin främsta insats säsongen 1894. P. C. A.
Svettning innebär en avdunstning av
vatten från hudytan, vilket medför en
avkylning av denna och medverkar till
regleringen av kroppstemperaturen.
Vattnet kommer från svettkörtlarna
(->-Anatom i, sp. 162), vilka ha en utförsgång, som
mynnar ut på hudytan. Körtlarnas utsöndring, svett,
innehåller utom vatten en del salter — vilka
vid avdunstningen bli kvar på huden, där de
intorka — och liksom vattnet komma från blo-
831
Tryckt Ve 46
832
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
