Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thulin, Josef G. - Thulin, Uno - Thunberg, Clas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THUNBERG
kvinnliga gymnastikdirektörer utbildats,
har 1900-talets uppslag i fråga om fysisk
fostran underkastats en grundlig
prövning.
I början av sin verksamhet ägnade Thulin
sin stora arbetsförmåga åt att dels utveckla och
ge mera naturligt liv och smidighet åt den
manliga gymnastiken, dels omskapa den
dittills manligt betonade kvinnogymnastiken. Hans
strävan därvid var att förutom god hållning
skapa naturlig grace, parad med smidighet och
lätthet att röra sig. Han insåg rytmens och
avspänningens betydelse och nödvändigheten av
att komplettera rörelseförrådet med praktiska
tillämpningsövningar. Hans nästa uppgift blev
att bygga upp en barngymnastik, som i fråga
om rörelseval och metodik kunde anpassa sig
efter barnets allmänna utveckling. Särskilt
intresse ägnade han småbarnsgymnastiken, för
vilken han uppfann en på fantasi och bildspråk
grundad »rörelsesaga», som blivit banbrytande
och vunnit tillämpning i nästan hela världen.
Gymnastikdirektör vid G. C. I. 1899 var
Thulin gymnastiklärare vid Lunds läroverk 1901—
17 och gymnastikinspektör för folkskolorna i
Sydskåne 1917—28. Vid sitt institut har han
anordnat orienterande sommarkurser, för
utlänningar sedan 1908. Han har vidare tagit
initiativet till gymnastiklägret på Ljungbyhed 1925, till
elitgymnastiklägren på Malmahed 1932, 33 och
34 samt till Svenska Gymnastikförbundets
utbildningskurser för frivilliga ledare.
Thulin var v. ordf. i Svenska
Gymnastikförbundet 1915—35 (ordf. i dess tekniska utskott
1919—35) samt ordf. i Skånes Gymnastikförbund
1915—44, är ordf. i Nordens Gymnastikförbund
sedan 1931 och i Fédération Internationale de
Gymnastique Ling sedan 1935. Ären 1915—35
var han ledamot i Riksidrottsförbundets
Överstyrelse. Han var vidare en av initiativtagarna
till Baltiska Spelen i Malmö 1914.
Bland Thulins många verk må främst
nämnas »Lärobok i gymnastik» (4 band och en
gymnastikatias med c:a 8 500 fotografiska bilder av
gymnastiska rörelser, 1919—35), »Handbok för
ledare av frivillig gymnastik» (3 bd 1932—33)
samt »Gymnastikhandbok» (1943), vilken senare
innehåller rörelsebeskrivningar och metodiska
anvisningar till de i gymnastikatlasen upptagna
övningarna. Flera av Thulins verk ha översatts
till främmande språk.
Hans fru, Emy (f. Åman 1876 5/„), ledde
den sjukgymnastiska avdelningen vid
Sydsvenska Gymnastikinstitutet från starten till 1935
och har även varit verksam inom den frivilliga
gymnastiken. — Hon har utarbetat och införde
1924 sjukgymnastisk behandling för
nyopere-rade och nyförlösta på Malmöhus läns
sjukvårdsinrättning i Lund samt 1931 gymnastik för
sinnessjuka vid S:t Lars sjukhus. Mbg.
Thulin, Uno, fäktinstruktör (f. 1903
"/?), har gjort en värdefull insats för
Josef Thulin, den mest betydande gestalten
efter 1912 i svensk gymnastik.
fäktningen i Stockholm, kanske främst
som instruktör vid flera av Stockholms
skolor.
Thulin, som började fäkta 1919, var särskilt
en god florettfäktare. Han är sedan 1930
instruktör i Föreningen för Fäktkonstens
Främjande och Stockholms Allmänna Fäktförening
och började s. å. undervisa i skolor. Han
innehar sedan 1936 fäktmästarebefattningen vid
Krigsskolan på Karlberg och blev s. å.
instruktör i fäktning vid Arméns Gymnastik- och
Idrottsskola. Han studerade fäktning i
Ungern under ett par mån. 1934 och 35. — Thulin
är framstående expert på apparater för
elektrisk bedömning. N. H-n.
Thunberg, Clas, finsk skridskoåkare
(f. 1893 5/4), byggmästare, Helsingfors,
vann 5 olympiska guldmedaljer, 5 VM
och 4 EM och är jämte norrmannen I.
Ballangrud den mest framgångsrike
hastighetsåkaren i skridskosportens historia.
Thunberg började tävla 1913 som junior —
då han vann Svenska Finlands mästerskap —
men slog först igenom vid jämförelsevis hög
ålder och nådde sin högsta form, när han var
betydligt över 30 år gammal. Han vann 1920 sitt
första finska mästerskap och hemförde inalles
5, det sista 1928. Vid OS 1924 vann han
guldmedalj på 1500 och 5 000 m samt i den
sammanlagda tävlingen, silvermedalj på 10 000 m
och delade 3. plats på 500 m. Vid OS 1928 vann
han guldmedalj på 500 och 1 500 m. Han vann
vidare VM 1923, 25, 28, 29 och 31 samt EM 1922,
28, 31 och 32. Thunberg satte 6 gånger
världsrekord: på 500 m 1929 (42,8) och 31 (42,6), på
1 000 m 1930 (1.28,4) och 31 (1.27,4) samt på 3 000
m 1932 (5.19,2) och 33 (5.00,6). Hans bästa tider
945
946
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
