Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg, Clas - Thunborg, Oscar D. - Thuresson, Bror K. H. - Thörn, Folke - Tidaholm - Tidning för Idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THUNBORG
voro: 500 m 42,6, 1 000 m 1.27,4, 1 500 m 2.18,1,
3 000 m 5.00,6, 5 000 m 8,32,6 samt 10 000 m 17.34,8.
I listan över världens bästa åkare i
sammanlagd poäng på de fyra klassiska distanserna
500, 1500, 5 000 och 10 000 m ligger Thunberg
1946 på åttonde plats med 192,633 poäng. Han
erhöll Suomen Urheilulehtis guldmedalj för 1929.
Thunberg åkte med starkt böjda knän men
med ganska rak kroppsställning — den stil som
norsk expertis karakteriserat som »sittstilen».
Han hade ett enastående tävlingshumör och
fann så gott som alltid sin bästa form på de
stora internationella mästerskapstävlingarna.
Thunberg har även deltagit i kappseglingar. —
Bild vid Hastighetsåkning på skridsko, pl. 4.
P. B.
Thunborg, Oscar D., skytt (f. 1890
25/4), förste kansliskrivare, Trollhättan,
blev förbundsmästare i skolskjutning i
Västgöta-Dals Skytteförbund 1932 och 33
och i fältskjutning 1934.
Thunborg, som tog riksmedaljen i guld 1926,
tillhörde det segrande 4-mannalaget 1937 i
Stockholms-Tidningens Riksskyttetävling. Han
har varit styrelseled. i Porjus skf och
Södertälje skf samt är sedan 1910 (utom 1919—25)
styrelseled. i Trollhättans skarpskf och sedan
1941 v. ordf. i styrelsen för Vänersborgs
Skyttekrets. G. L-n.
Thuresson, Bror K. H.,
bowlingspelare (f. 1902 "/«), kamrer, Stockholm,
vann SM i bowling 4 serier för
tvåman-nalag 1936 (då han hade 905 p.) och för
femmannalag 1932. Han tangerade 1933
rekordet på 1 serie med 300 p. samt erhöll
s. å. Holmiamedaljen. ___ _____
Thorn, Folke,
orienteringslöpare (f.
1897 21/9),
jägmästare i Stockholm, var
1920-talets främste
orienterare och
Sveriges förste specialist
på detta område samt
innehar Svenska
Orienteringsförbundets
mästarmärke nr 1.
Bild vid
-»-Orienteringslöpning, sp. 851.
Thorn, som under sin
skoltid i Örebro var en
utmärkt
medeldistanslöpare i Örebro SK,
vann 1924—26, 28 och 29
DM för Stockholm och
segrade 1926 med 50 min.
försprång före tvåan
(H. Lindqvist, Korsnäs IF) i 1920-talets enda
inoff. riksmästerskap. Han var den förste, som
förenade stor löpförmåga med vetenskaplig
noggrannhet i orientering. Thorn har
representerat Skogshögskolans IF 1922—29 (ordf. 1927
—29), IFK 1930—36 och därefter Stigfinnarna.
Han är en av stiftarna av Skogskarlarnas Klubb
och Svenska Orienteringsförbundet
(styrelseled. 1938—42), är ledamot av A. U. i
Centralkommittén för Fältsport samt en av Skidfrämjandets
mest verksamma ledare (led. av styrelse och
VU sedan 1932) och dessutom en av
slalom-sportens första ledare. Han är sedan 1938
styrelseled. i Riksförbundet för Naturvärn och har
ofta i tal och skrift propagerat för »naturvett».
Han utgav »Orientering och camping» (tills,
med Nils Hansson, 1925), »50 vandringar i
Stockholms omgivningar» (1931, 4. uppl. 1941)
och »40 vandringar i Stockholms omgivningar»
(1934), vilka — tillsammans med hans
instruktiva artiklar i Stockholms-Tidningen (sedan
1930) — utgjort den kanske främsta
propagandan för friluftsliv i form av vandringar i
Stockholmstrakten. S. L.
Tidaholm, stad i ö. Västergötland vid
Tidan (5 806 inv. 1946), har två
fotbollslag av god klass, vilket är rekord för en
stad av denna storleksordning.
Äldsta förening är Tidaholms GIF (st. 1902,
301 medl. 1946), som varit mycket mångsidig
med gymnastik, fri idrott och fotboll som
främsta grenar. I fotboll spelar klubben sedan 1936
i div. II, som vanns 1945, varpå kvalificeringen
till div. I efter tre matcher förlorades mot
Jönköpings Södra IF. Mest kända
idrottsmän ha varit R. Lundqvist (svenskt rekord i
diskus 1907), löparen J. Benér, släggkastarna E.
och B. Sund samt cyklisten F. Tapper. IFK (st.
1909, 220 medl.) har bland sina medl. haft
löparen E. Backman. Fotbollslaget spelade 1944—46
i div. II. IF Sisu (st. 1943, 73 medl.) bedriver
endast orientering och skidlöpning; mest kände
medlem är skidlöparen K. Sjögren.
Specialklubbar finnas för gymnastik, skytte, tennis
samt atletik och brottning.
Banbrytande för idrott var R. Dygd (d. 1941).
I staden finnas två idrottsplatser, därav GIF:s
Ulvesborg (anlagd 1908, ombyggd som
stats-kommunalt arbete samt genom frivilligt arbete
av medlemmar 1933) med två fotbollsplaner,
samt IFK:s Tidavallen, skänkt av Tändsticks
A. B. Wulcan (invigd 1920, ombyggd 1941). En
idrottshall, invigd 1941, finnes med plats för
omkring 500 åskådare. H. L-n.
Tidning för Idrott, Sveriges första
idrottstidning, grundades av V. G. Balck
och började utkomma 5 okt. 1881. Trots
namnändring 1898 till Ny Tidning
för Idrott utgavs den utan större
redaktionella förändringar ända till 1919.
T. f. I., som gjorde en banbrytande insats
947
948
F. Thorn,
föregångsman i orientering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
