Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjerneld, Håkan - Tjolöholm - Tjugofyratimmarsloppet vid Le Mans →Le Mans 24-timmarslopp - Tjugomannasimningen - Tjurfäktning, av Svante Löfgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJURFÄKTNING
Tjerneld, som är en
av våra skickligaste
yngre alpinisten var
instruktör och
färdledare 1932—38 vid
Sveriges förenade
studentkårers fjällfärder samt
är sedan 1939
instruktör vid
Skolidrottskom-mitténs och
Skidfräm-jandets utbildningskurser för lärare och
skid-instruktörer i Storlien.
Han har bl. a. gjort 20
förstabestigningar av högfjällstoppar i Sarek
(-^-Sarekfjällen) och flera svåra klättringar
längs nya leder i Lappland; särskilt må
framhållas den synnerligen svåra förstabestigningen
av Kaskasapaktes nordvägg (1945). I Norge
besteg han 1938 ett 20-tal toppar (bl. a. Slogjen
från fjordsidan) samt har utfört 4
förstabestigningar.
Tjerneld var 1939 sekr. i Centralkommittén
för fältsport, är initiativtagare till och sekr. i
Lavinkommittén (bildad 1942) samt sedan 1945
sekr. i Svenska Fjällklubben. Han har flitigt
medarbetat i fackpressen och var
medförfat-tare i »Skidhandboken» (1944). Pan.
Tjolöholm, herresäte i Hallands län,
var på 1890-talet och kring sekelskiftet
välkänt för sitt fullblodsstuteri.
Stuteriet, som anlades av J. F. Dickson och
efter dennes död förvaltades av svärsonen,
greve C. Bonde, importerade från England ett
förnämligt avelsmaterial, vars avkomlingar,
bl. a. »Good Morning» och »Kick Up», hade
stora framgångar på banan. Tjolöholms stuteri
nedlades 1905.
Tjugofyratimmarsloppet vid Le Mans
->Le Mans 24-timmarslopp.
Tjugomannasimningen, en
lagkappsimning på 20X50 yards i Centralbadet 1920
—34, senare på 20x50 m i Sportpalatset
1935—41 och därefter i Forsgrénska
badet, är den äldsta och mest kända av de
stora propagandasimningarna och har
fått efterföljare i bl. a. Örebro och
Norrköping.
Initiativtagare var R. Dahlberg, en av Hellas
första simledare (morbror till M. Norelius).
Med Dagens Nyheter som stöd har tävlingen
arrangerats av Hellas samt har utgjort
inom-hussäsongens förnämsta evenemang och spelat
en utomordentlig roll för utvecklingen av
sprin-tersimningen i Sverige.
Resultaten (H = Hellas, N = Neptun, S = S.K.K.,
St. Stockholms Studenters IF) ha varit:
1920 S 9.33,7, N 9.35,1, H 9.48,o; 1921 S 9.24,o,
N 9.24,1, H 9.38,o; 1922 S 9.05,6, N 9.28,2, H 9.33,s;
1923 S 9.05,3, N 9.21,2, H 9.22,4; 1924 S 8.57,3,
N 9.17,3, H 9.17,3; 1925 S 9.02,1, N 9.02,4, H 9.10,7;
1926 N 8.53,7, H 8.57,2, S 8.59,0; 1927 S 8.45,2, N
8.50,6, H 8.53,5; 1928 S 8.42,7, N 8.43,7, H 8.43,7;
1929 S 8.38,8, N 8.40,2, H 8.40,7; 1930 N 8.29,9,
S 8.30,1, H 8.34,1; 1931 N 8.32,7, S 8.32,9, H 8.38,8;
1932 S 8.27,2 (N 8.28,4 och H 8.35,2 diskv.) ; 1933
S 8.24,5, N 8.24,6, H 8.37,1; 1934 N 8.22,2, S 8.24,4,
H 8.25,8; 1935 H 9.42,4, S 9.47,0, N 9.47,0; 1936
S 9.39,2, H 9.42,6, N 9.43,2; 1937 H 9.34,4, N 9.34,5,
S 9.35,4; 1938 S 9.36,4, H 9.37,6, N 9.45,8; 1939
S 9.27,7, H 9.34,9, K 9.36,9; 1940 N 9.41,4, S 9.43,7,
H 9.48,9; 1941 N 9.37,2, H 9.38,1, S 9.47,6; 1942
N 9.33,7, H 9.33,8, S 9.47,3; 1943 N 9.28,2, H 9.31,5,
St. 9.56,4, S 9.59,9; 1944 H 9.27,2, N 9.27,5, S 9.46,8,
St. 9.53,8; 1945 N 9.31,2, H 9.31,4, St. 9.47,o, S
9.49,6; 1946 N 9.24,7, H 9.26,2, S och St. 9.46,5.
Dött lopp har ej förekommit — annat än om 3.
plats 1946 — även om tiderna varit lika. S. L.
TJURFÄKTNING.
Av Svante Löfgren.
Tjurfäktning (sp. corri’da de to’ros),
Spaniens förnämsta folknöje, äger rum på
en av amfiteatraliskt ordnade
åskådar-läktare omgiven arena (plaza de toros),
på vilken tjurar enligt noga fastställda
regler dödas av tjurfäktare.
Tjurfäktningen går tillbaka till uråldriga
tider, då vilda boskapshjordar strövade kring
i Europa. Den finnes omtalad från antikens
Grekland (Tessalien) och det gamla Rom, där
den infördes som en mildare och förädlad form
av de gamla gladiatorspelen. Till Spanien kom
den genom morerna. Den förste spanske
tjurfäktaren var enligt traditionen nationalhjälten
Cid, som levde under senare hälften av
1000-talet. Den tidigast omtalade reguljära
tjurfäktningen hölls vid Alfonso VII:s bröllop 1124.
Sedan morerna fördrivits, hade tjurfäktningen
nämligen blivit den spanska adelns favoritnöje.
Toreadorerna, som de adliga amatörerna
kallades till skillnad från de nutida professionella
matadorerna (av matar, döda), uppträdde oftast
från hästryggen. Tjurfäktningarna höllos fram
till mitten av 1700-talet på städernas
kringbyggda Stortorg, »Plaza Mayor».
Påven Pius V, som ansåg, att tjurfäktningen
urartat till en alltför rå och barbarisk lek,
bekämpade denna genom att 1567 vägra kristen
begravning åt tjurfäktare, som omkommit på
arenan. Valet mellan kyrkan och tjurfäktningen
utföll i Spanien till den senares förmån.
Tjur-fäktandet fick fortsätta, men varje tjur fick
bara begagnas en gång. Dödades den inte på
arenan, måste den slaktas efteråt, ty de flesta
dödsfallen inträffade med rutinerade tjurar.
På 1600-talet började den dittills brukliga
tjocka ryttarlansen ersättas av lättare vapen,
och från förra delen av 1700-talet fick sporten en
annan karaktär genom att tjurfäktarna började
rekryteras bland professionella yrkesmän ur
folkets bredare lager, oftast zigenare.
Samtidigt började också arenorna uppföras enligt den
fortfarande gängse, cirkusliknande modellen.
Trots upprepade krav från olika håll på dess
förbjudande blev tjurfäktningen under
1800-talet allt populärare. Numera finnes ingen mer
973
974
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
