Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turistföreningen - Turkiet, av legationssekreteraren Yümnü Sedes och redaktör Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURKIET
flera linjer: genom publikationer och kartor,
genom fjäll verksamhet och vandrarhemsrörelse,
genom resetjänst och stipendier samt genom
föreläsningar, utställningar etc.
Utlandspropagandan, som även stått på S. T. F:s
ursprungliga program, överfördes 1902 till det nybildade
Svenska Turisttrafikförbundet.
Fjällverksamheten. S. T. F. har tagit
till sin uppgift att göra den svenska
fjällvärlden lättare åtkomlig såväl sommar- som
vintertid. Redan 1888 uppfördes vid foten av
Sulitelma den första turiststugan. F. n. (1946) finnas 13
turiststationer: Abisko, Kebnekaise, Saltoluokta,
Suorva, Kvikkjokk och Tärna i Lappland,
Blå-hammarstugan, Sylarna, Storulvåstugan,
Vålå-dalen och Arådalen i Jämtland, Helagsfjället i
Härjedalen samt Grövelsjön i n. Dalarna. Vidare
finnas 44 fjällstugor och 36 kåtor. Sammanlagt
2 000 km leder ha rösats i fjällen. På flera
motorbåtsleder i Lappland upprätthåller föreningen
regelbunden trafik, och ett 70-tal roddbåtar har
utlagts i fjällvattnen.
Vandrarhemsrörelsen. År 1933
upprättade S. T. F. de första vandrarhemmen, 29 till
antalet, och har nu (1946) 289 stycken — ofta
förlagda till kulturhistoriska byggnader — med
sammanlagt 7 300 bäddar. Vandrarhemsrörelsen
har sedan 1940 årligen mottagit bidrag ur den
statliga »Fonden för friluftslivets främjande».
S. T. F. har i de större städernas omgivningar
upprättat raststugor för att underlätta
stadsbefolkningens friluftsliv.
Resetjänst. S.T.F:s upplysningsbyråer ge
kostnadsfritt råd och hjälp i fråga om resor
inom Sverige. Specialavdelningar finnas för
hotell- och pensionatsinformation, cykel- och
bilfärder samt fjällfärder. Vid byrån i
Stockholm drives fullständig resebyråverksamhet.
Gruppresor av olika slag anordnas, per tåg, båt,
cykel eller kanot, samt vandrings- och
skidfärder genom fjällområdena. Ärliga
färdledarkurser hållas samt, tillsammans med Svenska
Fjällklubben, kurser i fjällklättring.
Stipendier och skolresetjänst.
Stipendier utdelas till skolgrupper,
universitetsungdom samt arbetargrupper. Sedan 1933
anordnas varje sommar premiefärder till
Sylarna, till vilka en elev från varje läroverk,
folk- och småskoleseminarium är inbjuden. I
samarbete med Skid- och Friluftsfrämjandet,
Järnvägsstyrelsen och Skolöverstyrelsen
arrangerar S. T. F. sedan vintern 1925
-^-Skolungdomens fjällfärder. S. T. F:s skolresetjänst
bedriver upplysningsverksamhet i skolorna och
söker tillrättalägga organiserandet av skolresorna.
Egna skolresor anordnas även, med 47 000
deltagare 1936—45.
Publikationer. Vid 1945 års utgång
hade S. T. F. utgivit 978 publikationer i
sammanlagt 17 230 000 exemplar. S. T. F:s årsskrift,
utgiven sedan 1885, är Sveriges mest spridda
årsbok. Sedan 1904 utges årligen »Hotell och
pensionat i Sverige», och 1923—25 utkom S. T. F:s
atlas, ett fullständigt kartverk över Sverige.
Härtill kommer en fortlöpande serie av
resehandböcker, cykelturböcker, väglappar
(vägbeskrivningar på lösbladssystem) m. fi. arbeten
av turistiskt, kulturhistoriskt och
naturvetenskapligt innehåll.
S. T. F. har ett bildarkiv med c:a 80 000 bilder,
ett skioptikonbildarkiv med bl. a. c:a 7 000
färgbilder och ett bibliotek på 12 000 band.
Ordf. i styrelsen ha varit: F. Holmgren 1887—
1909, J. Hellner 1909—12, L. Améen 1912—26, G.
Andersson 1926—28 och A. Lindhagen sedan 1929.
Bland andra framträdande funktionärer märkas F.
Wancke, H. Kjellman samt C.-J. Anrick, sekr. och
chef sedan 1919. Dessutom böra nämnas F.
Svenonius, V. G. Balck, P. Wahlström, Hj. Klingberg, R.
Smedberg, Ezaline Boheman, V. v. Feilitzen, C.
Svedelius, G. Lilliehöök, N. Horney, Lisa Stenberger, N.
Fröling samt T. Orre. N. F-ng.
TURKIET.
Av legationssekreterare Yümnü Sedes och
redaktör Sven Lindhagen.
Turkiet, republik i s. ö. Europa (23 000
km2, 1,4 mill. inv.) och Mindre Asien
(sammanlagt 767 000 km2, 19,5 mill. inv.),
har, speciellt i städerna, ett modernt och
mycket livaktigt idrottsliv ehuru av ungt
datum.
Sporten har urgamla anor i det nuvarande
Turkiet, då landet under antiken till största
delen ingick i det grekiska väldet (-^-Antikens
sport, -^-Olympiska Spel, -^-Orientens sport).
Då de turkiska stammarna på 1200-talet e. Kr.
drogo västerut, medförde de sina krigiska lekar,
främst bestående av primitiva ryttartävlingar,
gamla former av ->-hästpolo samt -^-brottning
(sp. 1123). Att fastställa den -^-turkiska
brottningens ålder är vanskligt, men känt är att
sultanerna efter erövringen av Konstantinopel
(1453) höllo sig med professionella brottare vid
hovet — säkerligen en gammal tradition.
Fransmannen Dumont berättar från en resa i landet
om intresset för kraftprestationer och nämner
de turkiska bärarnas ofantliga styrka. Enligt
hans uppgift kunde sålunda en bärare lyfta
omkr. 400 kg. På 1400-talet hade sultanerna
även 80—100 yrkeslöpare, som meddelade hans
befallningar till avlägsna orter i riket. Dessa
tillryggalade t. ex. sträckan Konstantinopel—
Adrianopel (350 km) på 2 dygn.
Vid samma tid infördes ->-bågskytte (sp. 85 ff.),
som utövades till omkr. 1840 och var turkarnas
förnämsta idrott vid sidan om brottningen. Till
de inhemska formerna av kroppsövningar kan
även dansen räknas. Däremot har intresset för
bad, »turkiska bad», knappast med sport att
göra, även om turkarnas badintresse haft en
viss inverkan på modern simsport genom de på
1500-talet av dem anlagda badanstalterna i
Budapest. Även ett nationellt massagesystem
fanns, möjligen ett arv från grekerna.
För modern sport ha ovanstående idrotter
knappast spelat någon roll med undantag för
1053
1054
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
