Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerås Sportklubb - Västgöta-Dals Skytteförbund - Västkustpokalen, eg. Svenska Seglarförbundets Västkustpokal - Västmanland, av ingenjör Frans Björskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTMANLAND
1920-talet även ishockey, där SM-finalen
nåddes 1925 och 26. Spelet återupptogs 1937, och
laget spelade i div. I säsongen 1945—46. År
1924 bildades av B-laget Västerås Bandyklubb
för att skapa lokal konkurrens, och denna klubb
är fortfarande i viss mån en underavdelning
till V.S.K. I fri idrott märkas K. Svärd, G.
Bolander, O. Fröjd, E. Lifh och K.-E. Ekman
samt gångaren J. Mikaelsson, i orientering och
skidsport bl. a. Nils Larsson (ordf. 1938—40).
Mest kända ledare ha varit R. Keijser, E. Alrik
Larsson, B. Norén, H. Fors (nuv. ordf. i
distriktsförbundet), ovannämnde Nils Larsson och nuv. ordf.
G. Ljungqvist. F. B-g.
Västgöta-Dals Skytteförbund bildades
23 juli 1893 i Vänersborg.
Förbundet omfattade 1914 98 föreningar med
5 094 medlemmar och Vi 1946 80 föreningar med
5 582 medlemmar.
Ordf. i förbundet ha varit: O. H. Wibom 1893—
1909, Th. Cassel 1910, A. A:son Natt och Dag 1911
—21, R. Sahlberg 1922—38, O. Silverschiöld sedan
1939.
Ordf. i förbundsstyrelsen ha varit: O. H. Wibom
1893—98. A. M. Lindedal 1899—1914, F.
Hallberg 1915—18, R. Sahlberg 1919—38, A. Malmgren
1939—1943, J. Forssell sedan 1944.
Förbundsmästare i sk o 1skjutning
(sedan 1901) : 1901—02 K. G. Karlsson,
Trollhättans skf; 1903 H. Högberg, Vänersborg; 1904 K. G.
Karlsson, Trollhättan; 1905 O. Karlsson, Långed;
1906 R. Hultén, Vänersborg; 1907 K. G. Karlsson,
Trollhättan; 1908 G. Andersson, Trollhättan; 1909
K. G. Karlsson, Trollhättan; 1910 C. Olsson,
Alingsås; 1911 N. Andersson, Vänersborg: 1912 G. Björk*
man, Trollhättan; 1913—14 A. Björklund, Hemsjö;
1915 K. G. Karlsson, Trollhättan; 1916 K. A.
Fredriksson. Trollhättan; 1917 K. G. Karlsson,
Trollhättan; 1918 E. Karlsson, Vänersborg; 1919 A. H.
Wåhlin, I 6, Vänersborg; 1920 K. G. Karlsson,
Trollhättan; 1921 A. H. Wåhlin, 16, Vänersborg; 1922 K.
J. Elf, 16, Vänersborg; 1923 J. Forssell,
Trollhättan; 1924 J. Mollstedt, 16, Vänersborg; 1925 A.
Olsson, Dals-Ed; 1926 G. Hollsten, Brålanda; 1927
A. J. Gustafsson, Vänersborg; 1928 G. Hollsten,
Brålanda; 1929 E. Danielsson, Magra; 1930 J. Forssell,
Trollhättan; 1931 A. Olsson, Dals-Ed; 1932 O.
Thun-borg, Trollhättan; 1933 J. Forssell, Trollhättan;
1934 F. Andersson, Magra; 1935 A. Andersson,
Trollhättan; 1936 O. Thunborg, Trollhättan; 1937
G. Hollsten, Dals-Ed; 1938 A. Gustafsson,
Räfmar-ken; 1939 A. Hedenskog, Trollhättan; 1940 E.
Westerlund, 16, Vänersborg; 1941 H. Gustafsson,
Räf-marken; 1942 R. Klasson, Vänersborg; 1943 Elof
Svensson, Nössemark; 1944 och 45 E. Westerlund,
I 6, Vänersborg.
Förbundsmästare i fältskjutning
(inst. 1922); 1922 A. Karlsson, Trollhättan; 1923
K. J. Eriksson, Åmål; 1924 A. J, Gustafsson,
Vänersborg; 1925 Inställd; 1926 A. Lidman.
Trollhättan; 1927 P. Olsson, Animskog; 1928 F.
Andersson, Magra; 1929 A. Karlsson, Trollhättan; 1930
J. Johansson, St. Me]lby; 1931 N. Johnnsson.
Upp-härad; 1932 F. Andersson, Magra; 1933 E.
Nicklasson, Upphärad; 1934 O. Thunborg, Trollhättan;
1935 G. Bengtsson, Östad; 1936 B. Onsell.
Trollhättan; 1937 A. Gustafsson, Räfmarken; 1938 L.
Andersson, Alingsås; 1939 R. Johansson. Åmål;
1940 Jean Svensson, Åssaka; 1941 G. Hollsten,
O als-Ed; 1942 John Johansson, Åmål; 1943 H.
Berggren, Alingsås; 1944 Elon Lundkvist,
Trollhättan; 1945 Bertil Johansson, St. Mellby: 1946
Algot Gustafsson, Räfmarken. n. W-r; G. L-n.
Västkustpokalen, eg. Svenska S e
g-larförbundets Västkustpokal,
skänktes av konsul F. W. Forsberg och
uppsattes 1918.
Pokalen uppställdes först för tävling inom
75 m- skärgårdskryssarklassen men
överflyttades på grund av ringa intresse 1923 till 95 m2
skärgårdskryssarklassen och 1933 till tävlan
mellan segelbåtar med mätningstalet 8 och
däröver enligt NL-regeln före 1926.
Genom segrar 1936—38 erövrades pokalen för
alltid av Adolf Jansson, G. K. S. S., med
»Morgana». J. S. H.
VÄSTMANLAND.
Av ingenjör Frans Björskog.
Västmanland hör till de äldsta
»idrottslandskapen» i Sverige.
De första idrotter, som bedrevos, voro skytte,
skridskoåkning, segling och gymnastik. Ären
1862, 72 och 83 bildades sålunda de första
klubbarna i -^-Västerås, 1892 den första i ->-Köping
och 1897 i ->-Arboga. Köping blev — bl. a. genom
den där bosatte Anton -^-Johanson —
landskapets mest livaktiga idrottsstad, men i början
av 1900-talet tog Västerås definitivt ledningen.
Även i ->-Sala var intresset stort, och 1900—10
spred sig idrotten till de större bruken, först
till -^-Hallstahammar. Sedan -^-Bruksringen
bildats 1919, har idrotten vuxit sig mycket stark
vid bruken, som ofta kraftigt understött sporten.
Sedan Västmanland och Närke, 1904—29
idrottsligt förenade i Västmanland—Närkes
Idrottsförbund, uppdelats i två distriktsförbund (i fotboll
först 1938) efter länsgränserna, kommo bl. a. de
idrottsligt livaktiga städerna -^-Lindesberg och
->-Nora samt flera brukssamhällen (t. ex.
Hällefors) att tillhöra ->-Närke.
Idrottsplatserna voro under de första åren
mycket primitiva, men sedan omkring 1930 ha
många utmärkta anläggningar tillkommit även
i mindre samhällen. Stor brist på simhallar
råder dock — endast Västerås, Sala och
Hallstahammar ha dylika — och blott tre mindre
skidbackar finnas.
Fotboll har alltid livligt omhuldats och är
nu den dominerande idrotten med Västerås,
Hallstahammar, Surahammar och Köping som
ledande orter. Intresset för bandy, som bedrevs
redan före sekelskiftet, är mycket stort, och
kvalitativt är denna idrott Västmanlands
förnämsta med Västerås som centrum. Här
liksom vid flera av bruken, t. ex. Surahammar
(som 1945 spelade i div. I), har även ishockey
införts men har ej kunnat konkurrera med
bandy i fråga om intresse. I handboll hör
Västerås till Sveriges bästa, men flera orter ha
goda lag, t. ex. Köping och Hallstahammar.
I fri idrott har Västmanland ej spelat samma
roll som i bollspel, men Västerås och flertalet
större orter ha oftast haft goda förmågor (se
nedan). Bruksringen liksom den 1931
startade Västmanlandsserien (i 3 divisioner) ha
gjort stor propaganda för fri idrott. Intresset
för orientering är mycket stort, och Västman-
1341
1251 1341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
