Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västmanland, av ingenjör Frans Björskog - Västmanland-Närkes Idrottsförbund - Västmanlands Fotbollförbund - Västmanlands Idrottsförbund - Västmanlands Skytteförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTMANLAND—NÄRKES IDROTTSFÖRBUND
land hör till de ledande distrikten med
Västerås, Hallsta- och Surahammar samt Mölntorp
som de bästa. Cykelsporten har djupa rötter
på grund av den tradition tävlingen Mälaren
runt skapat. Sedan första starten, 1892, har
tävlingen varit ett folknöje i de trakter den
berört. Även här har Västerås dominerat.
Intresset för kraftsport är stort, speciellt
brottning, som har sina centra i Västerås,
Köping, Arboga, Hallstahammar och Sala. I
tyngd-lyftning är distriktet (speciellt Västerås) ett
av landets bästa. Boxning utövades tidigt i
Västerås, där intresset fortfarande är stort.
Hallstahammar SK har gått hastigt framåt och
fick nyåret 1945 en inteckning i »Guldpokalen»
som bästa klubb i JM.
I simning har Västerås mycket gamla anor;
senare ha Sala och Surahammar konkurrerat
skarpt, medan Hallstahammar, som har
distriktets enda moderna simhall, är av något lägre
klass. Intresset för skidsport är stort i hela
distriktet, som är av god mellansvensk klass.
Hastighetsåkning på skridsko var i början av
seklet en populär sport men bedrives nu ej alls.
Tennis utövas mest och bowling endast i
Västerås och Köping; golf och fäktning förekomma
blott obetydligt. Intresset för motorsport är
livligt med klubbar på ett flertal platser. De
förnämsta motorevenemangen äro tävlingarna
i Röforsbacken samt tillförlitlighetstävlingen
Västmanland runt, båda för bilar och
motorcyklar samt arrangerade av S. M. K:s
Västmanlandsavdelning (st. 1922, c:a 200 medl.).
På grund av närheten till Mälaren har
segelsporten gamla anor med gamla klubbar i
Västerås och Kungsör. Kanotsport och
skridsko-segling utövas i stor utsträckning, speciellt i
Västerås, medan roddsport märkligt nog, trots
de goda möjligheterna, ej förekommit förrän
1945, då en klubb bildades i Västerås.
Skytterörelsen har alltid varit livaktig med
centra i Västerås, Arboga, Köping, Sala,
Fagersta och Kila. Gymnastik bedrevs i stor
utsträckning redan före sekelskiftet på en mängd
platser, och intresset har sedan stadigt ökat.
Utom städerna ->Västerås, ->-Sala, ->Köping,
-^-Arboga och -^-Fagersta samt
->-Hallstaham-mar och ->Surahammar märkas följande
betydande orter och klubbar:
Mölntorps IK (st. 1926, 121 medl. 1946), vars
mest kända medlemmar äro mångkamparna G.
och L. Waxberg samt allroundlöparen Knut
Andersson, allroundklubben IF Rune (st. 1908,
200 medl.) i Kungsör, vilken ort redan på
Carl XII:s tid nämndes som »sportort»,
Väster-färnebo AIF (st. 1932, 20 medl.) med
diskuskastare Ä. och S. Hedvall samt orienterarna
Harry Johansson och Margit Söderlund samt —
utmed Hedströmmen och Kolbäcksån i
Bergslagen — Kolsva IF (st. 1906, 176 medl.) med
goda brottare och skidlöpare, Uttersbergs IK
(st. 1917, 80 medl.) med utmärkta skidlöpare
samt distriktets största skidbacke (främst till-
kommen på Karin Darins initiativ),
Skinnskattebergs SK (st. 1922, 124 medl.) med goda
skidlöpare liksom Riddarhytte SK (st. 1901, 95
medl.). Goda allroundklubbar äro vidare
Norbergs AIF (st. 1913, 190 medl.) och Ramnäs IF
(st. 1919, 130 medl.).
Västmanland-Närkes Idrottsförbund
bildades 1905 av bl. a. E. Grahn och
Anton Johanson och uppdelades 1929 i
Närkes och Västmanlands Idrottsförbund.
Ordf. ha varit: 1905—07 E. Grahn, 1908—24 C.
Löfgren, båda Örebro, 1925 och 26 B. Kjellström,
1927—29 Ernst Jansson, båda Västerås. S. L.
Västmanlands Fotbollförbund bildades
1938, sedan Västmanland-Närkes
Fotbollförbund upplösts.
Förbundet, som även administrerar bandy (17
klubbar) men ej ishockey, hade 1946 65 anslutna
föreningar med omkring 7 600 medl.
Ordf. sedan stiftandet är Harald Larsson, Arboga,
sekr. G. Canerydh, Västerås. F. B-g.
Västmanlands Idrottsförbund bildades
1929, då Västmanland-Närkes
Idrottsförbund — på förslag av Västmanland —
upplöstes.
Förbundet, som ej omfattar västra delarna av
landskapet, vilka tillhöra Närkes distrikt, har
1946 207 föreningar med omkring 16 000
medlemmar.
Ordf. (och initiativtagare till förbundet) 1929^—35
var Ernst Jansson, därefter H. Fors, sekr. är sedan
1939 A. Thorsén, alla i Västerås. F. Bg.
Västmanlands Skytteförbund bildades
i Sala 23 juli 1893.
Förbundet omfattade 1914 44 föreningar med 4 656
medlemmar (1939 56 föreningar med 3 815 medl.)
och Vi 1946 57 föreningar med 7 377 medlemmar.
Ordf. i förbundet ha varit: H. üddén 1893—97,
K. Bergenstråhle 1898—1908, P. Hasselrot 1909—
15, J. Åkerman 1916—31, W. Murray 1932—37, A.
B. Gärde 1938—45, C. A. Jacobsson sedan 1946.
Ordf. i förbundsstyrelsen ha varit: K.
Bergenstråhle 1893—1906, M. von Stedingk 1907—17, J.
Åkerman 1918, B. Sahlin 1919—£4, C. Sundin 1925
—33, J. Kajerdt sedan 1934.
Förbundsmästare i skolskjutning
(sedan 1910) : 1910 J. A. Bergqvist, Västerås skf;
1911 och 12 W. Hellman, Sala; 1913 G. A. Sjöberg,
Köping; 1914 J. Fernau, Västmanlands reg.; 1915
A. Grip, Västmanlands reg.; 1916 G. A. Sjöberg, Kö*
ping; 1917 A. Hellström, Västmanlands reg.; 1918
A. Lilja, Västerås; 1919 A. Pettersson, Västerås;
1920—22 E. Johansson, Västerås; 1923 A.
Pettersson, Västerås; 1924 M. Gustin, östervåla; 1925 E.
Johansson, Västerås; 1926 T. V. Dahlberg,
Strömsholm; 1927 V. Rudolfsson, Västmanlands reg.; 1928
M. Gustin, Tärnsjö; 1929 K. Zetterberg, Västerås;
1930 E. Johansson, Västerås; 1931 E. F.riksson, Sala
socken; 1932 och 33 G. Johansson, Västerås; 1934
B. Berglund, Västerås; 1935 H. Carlsson, Altuna;
1936 E. Envall, Västerås;2937 S. Larsson. Västerås;
1938 E. Eriksson, Västerås; 1939 S. Larsson,
Västerås; 1940 G. Zetterberg, Kungsör; 1941 E.
Eriksson, Västerås; 1942 K. G. Forsman, Sala; 1943 E.
Eriksson, Västerås; 1944 och 45 G. Holmgren, Sala.
Förbundsmästare i fältskjutning
(inst. 1925) : 1925 H. Eriksson, Köping; 1926 G.
Carlsson. Köping; 1927 A. Hellström, Västmanlands
reg.; 1928 C. Bengtsson, Arboga; 1929—30 B.
Wiberg, Kumla; 1931 E. Eriksson, Sala socken: 1932
K. Zetterberg, Västerås; 1933 A. Eriksson, Tärnsjö;
1934 P. O. Gustafsson, Arboga; 1935 T. Tärnlund,
1343
Tryckt 4G
1344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
