Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åldersvikt - Åldersviktslöpning - Ålleberg - Ållebergstävlingarna - Åmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅMÅL
poids pour åge, ty. Alter sgewicht),
häst-sportt., kallas vid kapplöpningar den vikt,
som en häst enligt reglementets
vikttabell skall bära i löpning. Åldersvikten är
olika under olika tider på året och
varierar med löpningens distans.
På 1 600 m t. ex. är åldersvikten enligt den
svenska vikttabellen för treåringar i maj 53,5,
för fyraåringar 62,5 och för äldre hästar 63,5 kg.
I sept. äro åldersvikterna resp. 58, 62,5 och 62,5
kg. På 2 400 m äro åldersvikterna i maj 52, 62,5
och 64 kg och i sept. 57, 62,5 och 62,5 kg. I stort
sett äro skillnaderna mellan vikterna för hästar
av olika ålder lika i alla länder (från början
beräknade av engelsmannen H. J. ->-Rous, 1873),
medan lägsta vikten kan variera. F-k M-n.
Åldersviktslöpning (eng. weight for
age-race, fr. course à poids pour åge, ty.
Altersgewichtsrennen), hästsportt., är en
löpning, i vilken hästarnas ålder ligger
till grund för den vikt de bära.
I rena åldersviktslöpningar — i regel de
största och viktigaste — förekomma inga
vikttill-lägg eller viktlättnader. Även löpningar för
hästar av endast samma ålder, t. ex. Derbyt,
räknas som åldersviktslöpningar. Motsatsen är
handicap- och ->försäljningslöpningar.
F-k M-n.
Ålleberg (334 m ö. h.), på
Västgötaslätten, c:a 3 km s. o. om Falköping, är
sedan 1941 centrum för det svenska
segelflyget. Bild vid art. Segelflygsport, pl. 3.
Uppe på bergets nordsida ligger
Segelflygskolan Ålleberg, vilken till
största delen tillkommit genom en av Kungl.
Svenska Aeroklubben 1940 startad insamling,
Ållebergsfonden. Skolanläggningen, som
påbörjades 1941 och sedan dess kraftigt utbyggts, har
förutom Ållebergsfondens c:a 200 000 kr. dragit
stora kostnader. Anläggningen, som förfogar
över 38,8 har åker- och 42,8 har ängs- och
hedmark, omfattar f. n. (juni 1946) två hangarer,
uppförda 1941, resp. 45, en förläggning, »Ålleby»,
bestående av fyra stugor (byggd 1944), samt en
restaurang, »örnboet» (1942, utbyggd 45).
På Ålleberg, som har goda möjligheter för
såväl hang- som termikflygning, finnas två
hang, de s. k. »Väst-» och »Östhanget», det
förstn. försett med en 20 m lång, 10 m bred och
5 m hög startbrygga. Startbanan för vinschstart
är c:a 1 000 m och för flygstart omkr. 600 m.
Segelflygskolan, som hålles öppen maj—
sept., omfattar kurser för alla stadier (232
elever 1945), för segelflyg- och
modellflyginstruk-törer, byggledare etc. Sammanlagt ha 1050
elever utbildats. — Skolchef var 1941—45 S.
Fägerblad, därefter W. Forslund. B. L.
Ållebergstävlingarna, svensk
segelflygsports förnämsta evenemang, har arran-
gerats på -»Ålleberg av Kungl. Svenska
Aeroklubben sedan 1942.
Ållebergstävlingarna, som 1945 fingo
karaktären av SM, omfattade de två första åren
endast lagtävlingar (två man i varje lag). År
1944 uppdelades tävlingen i två klasser, lag
och individuellt, den förstn. endast öppen för
Grunau Baby-plan och icke motorflygutbildade
förare, den sistn. för högvärdiga plan av valfri
typ. Tävlingarna höllos 1942 och 44 under 7
samt 1943 under 9 dagar, och reglerna ha
kompletterats år från år (jfr Segelflygsport, sp. 115
—16). På grund av den stora anslutningen till
SM 1945 (->-Segelflygsport, sp. 118) förlades
lagtävlingarna (ej om SM) till Örebro.
I den individuella tävlingen tävlas sedan
1943 om K. S. A. K:s S e g e 1 f 1 y g p o k a 1
(skänkt av C. A. Wicander), ett poängpris för
tävling under fem år. Efter 1945 års tävling
leder B. Olow med 25 p. före B. Flodén med
19 och G. Magnusson 13 p.
1942 12 startande: 1) Stockholms Segelflygklubb,
lag I (Ii. Wassgren, B. Andersson). 776 p.; 2)
Aeroklubben i Skåne (R. Abelin, H. Millgård), 670;
3) Västerås Flygklubb (F. Nordholm, S.
Widén-gren), 669.
1943 15 startande: 1) Kungl. Krigsflygskolan
(B. Olow, B. Bergman), 1 884,o p.; 2) F 6 (B.
Schlyter, A. Wennerström), 1 403,6; 3) Stockholms
Segelflygklubb (S. Larsson, Ä. Gävert), 1 186,3.
1944 Lag, 20 startande: 1) Västerås Flygklubb
(F. Nordholm, A. Eriksson), 100,o p.; 2) F 8 (A.
Gundersen, G. R. Mannesjö), 93,o; 3) F 16 (I.
Silvborg, S. Lindqvist), 91,7. — Indi v., 19
startande: 1) B. Olow, F 5, 19,684 p.; 2) G. Magnusson,
FI, 15,453; 3) B. Flodén, 15,172. B.L.
Åmål, stad vid Vänern (7 315 inv. 1946),
är centrum för idrotten i Dalsland.
Äldsta föreningen är Åmåls Skytteförening
(st. 1895, 481 medl. 1946) med bana vid Fjället
n. om staden. Äldsta egentliga idrottsföreningen
är IFK (st. 1908, 375 medl.), med fri idrott
(mest kända äro allroundmännen Jonas
Jansson och Gösta Carlsson), fotboll (S. Flink, Th.
Magnusson, ovannämnde G. Carlsson, lagets
»eldsjäl» H. Hilding, G. Öquist och R.
Börjesson; i div. III trots 16 kvalificeringsmatcher
till div. II), bandy (div. III), skidsport
(Herman Jansson), orientering (E. och I. Gillgren,
E. Wandland), gång, cykelsport och gymnastik,
tidigare även simning. Bland ledare märkas
R. Lindqvist och G. Högström.
IF Viken (st. 1922, 409 medl.) utövar fotboll
(från hösten 1946 i div. II, med bl. a. B.
Kars-mo, G. Fritzson, T. Leonsson), bandy (div. II),
fri idrott (sedan starten), orientering, skidsport
(Karl Johansson och E. Träff) samt gymnastik.
Åmåls SK (st. 1940, 35 medl.) bedriver boxning
med F. Schüman som ledande kraft och
västsvenska mästarna K.-E. Hägg, O. Hägg, Tage
Larsson och B. Westbom som mest kända.
Åmåls TF (st. 1941, 23 medl.) har goda
tyngd-lyftare och Åmåls Ao.BK (st. 1938, 24 medl.)
goda brottare. I Åmåls SS (st. 1927, 85 medl.)
märkes simmaren K. A. Högberg. Folkskolan
har tack vare gymnastiklärare B. Tolgfors
under 1940-talet dominerat i distriktet.
1377
44—NFS VI
1378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
