Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åmål - Ångermanland, av kamrer Nils Björck, Kramfors - Ångermanlands Fotbollförbund - Ångermanlands Idrottsförbund - Ångström, Tord Knutsson - Åre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGERMANLAND
Intresset för vattensport är stort. SS
Åmålsviken (st. 1932, 103 medl.) har ett 20-tal båtar
och Åmåls Motorbåtssällskap (st. 1922, 105
medl.) ett 90-tal av stadens cirka 400(!)
motorbåtar. Åmåls Kanotförening (st. 1933, 125 medl.)
har 70 kanoter. Dalslands Travsällskap (st.
1929) arrangerar travtävlingar på N. Vikens is.
Idrott infördes i staden kring 1900 av V.
Ahlberg, medlem av Nord. Roddföreningen i
Zürich. En provisorisk idrottsplats fanns vid
Hornlyckan intill kyrkan; från omkr. 1910
förhyrdes en åker i örnässkogen, och löpning
arrangerades på vägarna. På denna åker ligger
nu Örnäsvallen (inv. 1933) och intill densamma
Örnäsbadet, som fick hopptorn 1945. IFK och
Viken invigde 1946 egna sportstugor. H. H-t.
ÅNGERMANLAND.
Av kamrer Nils Björck, Kramfors.
Ångermanland (19 890 km2, 187 715 inv.
1946) utgör ett av landets till arealen
största idrottsdistrikt.
Delningen av -^Västernorrlands
Idrottsförbund medförde en betydande
uppryckning av ångermanländsk idrott.
Skidsport omhuldas med särskilt intresse, och
Ångermanland är Sedan slutet av 1930-talet
Sveriges ledande distrikt i backhoppning samt
ett av de främsta i längdlöpning med många
internationellt kända idrottsmän. Ledande
klubbar ha varit Salsåker-Ullångers IF (st. 1916, 151
medl. 1946) med bl. a. E. Sandin och E. Wiklund,
-^-Friska Viljor i Örnsköldsvik med bl. a. S.
Selånger, E. Lindström, N. Lund, Kramfors IF
(-^-Kramfors) med bl. a. H. Nenzén, bröderna
C. och P. Pahlin, M. Sjödin, R. Bäckström och
I. Forsberg, Wäija-Dynäs IK (st. 1926, 78
medl.) med bl. a. B. Melin, M. Stattin, O.
Sjölund och Sven Andersson, Brännans IF
(-^-Härnösand), Husums IF (st. 1917, 152 medl.)
med Gustaf Jonsson, Anundsjö IF (st. 1921, 238
medl.) i Bredbyn med bl. a. bröderna
->-West-bergh och G. Mårtensson samt
allroundklub-barna Alfredshems IK (st. 1921, 222 medl.) och
Domsjö IF (st. 1917, 170 medl.) med den
kombinerade åkaren H. Lundgren. Sammanlagt
ha ångermanländska skidlöpare t. o. m. 1946
vunnit 23 SM i backe, 15 i kombinerad och 24
i längdlöpning, därav resp. 13, 8 och 13 (3 i
stafett) i lag samt dessutom 1 i vardera budkavle
och slalom.
Fri idrott går stadigt framåt med centra i
-^-Sollefteå, -^-Härnösand, -vKramfors och
-^-Örnsköldsvik. I övrigt märkas Nordingrå SK
(st. 1932, 154 medl.) med löparen O. Nordlander
och hopparen A. Åhman. Ångermanland är
känt för sina utmärkta juniorer.
Boxning (speciellt i Kramfors och
örnskölds-vik) och brottning tilldraga sig allt större
intresse. Handboll spelas huvudsakligen i
Sollefteå men handicappas liksom simning av brist
på lokaler. Fotboll är näst skidsport mest
populärt, men utvecklingen försvåras av de
stora avstånden. Ledande orter äro
örnskölds-vik, Härnösand, Sollefteå, Kramfors, Domsjö och
Alfredshem; dessutom märkes Köpmanholmens
IF (st. 1915, 174 medl.). Många av bruksorterna
i Ådalen vid Ångermanälven ha f. ö. spelstarka
lag. Bandy spelas huvudsakligen i Härnösand.
Försök att införa ishockey ha gjorts med gott
resultat särskilt i örnsköldsvikstrakten samt
Nyland.
I skytte, för vilket intresset är stort,
dominera Sollefteå, Gudmundrå, Ytterlännäs,
Härnösand, Ullånger och Anundsjö.
Ångermanlands Fotbollförbund
bildades 1933 genom delning av
Västernorrlands Fotbollförbund i specialförbund för
Ångermanland och Medelpad.
Förbundet omfattar 65 klubbar 1946 med 5 985
medl. Ordf. ha varit: 1933—38 J. G. Norberg,
1939—41 E. Ljung, därefter E. Söderqvist, alla
Härnösand. N. B-ck.
Ångermanlands Idrottsförbund
bildades 1937 genom uppdelning av
Västernorrlands Idrottsförbund i specialförbund
för Ångermanland och Medelpad.
Förbundet omfattar 175 klubbar 1946 med 10 006
medl. Ordf. ha varit: 1937—40 B. Bredberg,
Härnösand, därefter N. Björck, Kramfors. N. B-ck.
Ångström, Törd Knutsson,
flyg-sportman och -skribent (f. 1892 le/»),
civilingenjör, luftfartsinspektör, Djursholm,
är en av Sveriges första flygare.
Ångström studerade flygning hos L. Blériot
i Pau och erhöll 1912 flygcertifikat (femte
svenska aviatördiplomet) samt fortsatte
därefter sin utbildning vid Étampes 1912 och Buc
1913. Han var 1918—19 anställd vid A.-B.
Thulinverken i Landskrona, 1919—23 red. för
K. S. A. K:s Meddelande och 1921 för dess
tidskrift Flygning samt företog studieresor till
England och Frankrike 1920 samt Tyskland,
Schweiz och Italien 1922. — Ångström har
varit medlem av K. S. A. K. sedan 1913, led. av
styrelsen 1930 samt fr. o. m. 1937 (utom 1943).
Förutom en mångfald artiklar i fackpressen
och redigering av »Flyg- och motortekniskt
bibliotek» (sedan 1934) har han bl. a. skrivit:
»Flygmaskinen» (1915), »Flygning» (s. å.), »Om
luftens fartyg» (1919), »De officiella statliga
flygtävlingarna i England och Frankrike»
(1921) samt »Om flygning och luftfart» (1934).
B. L.
Åre, samhälle vid Indalsälven i v.
Jämtland (378 m ö. h.), är landskapets största
och en av Sveriges mest kända
vinter-sportorter.
Åre ligger vid Åreskutans fot och vid
järnvägen Östersund—Storlien. Åre by har 200 inv.
och Åre socken omkring 3 000. — Redan på
1870-talet började östersundare fotvandra till
1251
1380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
