FLYGSPORT Tab. 3. Höjdflygning. Höjd Datum Plats Pilot Motor- och flygplantyp 6 583 m 1920 11 juli San Diego Ruth B. Alexander (USA) 90 hkr Warner Scarab— Barling N. B. 3 8 357 » 1930 10 mars Long Island Elinor Smith (USA) 300 hkr Wright J. 6— Bellanca 8 761 » 1931 6 mars New Jersey Ruth Nichols (USA) 420 hkr Pratt & Whitney— Lockheed Vega 9 791 » 1932 19 aug. Villacoublay Maryse Hilsz (Frankrike) 428 hkr Gnöme & Rhone— Morane Saulnier 12 043 » 1935 20 juni Rom Carina Negrone (Italien) 502 hkr Pegasus S. 2— Caproni 113 R 14 310 » 1936 23 juni Villacoublay Maryse Hilsz (Frankrike) 900 hkr Gnåme & Rhone— Potez 506 Tab. 4. Uthållighetsflygning. Tid Datum Plats Pilot Motor- och flygplantyp 26 tim. 47 min. 1929 28 juli Le Bourget Maryse Bastie (Frankrike) 40 hkr Salmson— Caudron 37 » 55 » 1930 2—4 sept. Le Bourget Maryse Bastié (Frankrike) 40 hkr Salmson— Klemm (->-Uthållighetsflygning, bd VI, sp. 1177). Även världsrekordet i distansflygning med segelflygplan innehas ännu i början av 1948 av en kvinna, ryskan Olga Klepikova, som i juli 1939 flög den 749,203 km långa sträckan mellan Moskva och Otradnoie. Rekordjakten i de kvinnliga klasserna blev redan från början en affär mellan sportflygets föregångsländer, Frankrike och USA. I hastighetsflygning ha amerikanskorna oftast figurerat i rekordtabellerna, medan fransyskorna haft lämpligare flygplan och bättre möjligheter att sätta distans- och höjdrekord. Under det andra världskriget gjorde kvinnliga piloter, som tjänstgjorde i de allierade flygstridskrafterna, prestationer, som flera gånger överträffade gällande världsrekord, i synnerhet vad hastighets- och distansflygning beträffar. Efter kriget var det praktiskt taget endast amerikanskorna, som hade möjlighet att förbättra de gamla rekorden, men ännu i början av 1948 hade inga nya rekord anmälts till F. A. I. — Jfr tab. 1—4. *F L Y G S P O R T. Av Sven Salonius. Under det andra världskriget låg flygsporten i de flesta länder helt nere, men redan strax efter fredsslutet började en kraftig utveckling i synnerhet i USA. Flygplanfabrikerna, som under flera år enbart byggt militärflygplan, började nu tillverka sportflygplan, på vilka man omsatte flera tekniska förbättringar, som gjorts under kriget. Tack vare bättre motorer och bättre aerodynamisk utformning ha de nya sportflygplanen betydligt förnämligare prestanda än förkrigstidens konstruktioner. Bl. a. steg marschhastigheten från 120—140 km/tim. till 160— 200 km/tim., och dessutom blev flygplanet billigare i drift och underhåll. Krigsflygare blevo sportflygare. Efter kriget började flygsporten mer och mer ingå i det allmänna medvetandet, och allt fler människor blevo aktivt intresserade, blevo »flygsinnade» (eng. airminded). Under kriget hade tiotusentals män fått flygutbildning i det amerikanska flyget, och för att uppehålla och dra nytta av sin flygskicklighet an~ slöto sig många av dessa f. d. krigspiloter till flygklubbar eller skaffade sig egna sportflygplan. I USA ha aldrig så många flygcertifikat utfärdats på så kort tid som strax efter kriget, och detsamma var förhållandet även i flera andra länder. Så småningom kom även tävlingsverksamheten i gång, och den första stora flygtävlingen efter kriget, National Air Races i Cleveland, 523 524