Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Hinderlöpning - Hindmar, Lars (Lasse) - Hindorff, Martin - *Hindås - *Hirn, Albert - Hitter - *Hjertberg, Ernst - Hjo - Hjorth, Carl H. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJORTH
1943 S. Larsson, Fredrikshof ......................4.28,0
1944 S. Larsson, » ......................4.23,8
1945 R. Norberg, Alingsås IF ....................4.23,6
1946 K. Söderberg, Tureberg ......................4.24,8
1947 K. Söderberg, » ......................4.28,8
S. L.
-❖-
Hindmar, Lars (Lasse),
gångsport-man (f. 1921 11/i2), sporthandlare i Malmö
(kompanjon till G. Hägg), vann 1946 eng.
mästerskapen på 3 och 7 eng. mil och fick
Fowler-Dixons medalj som bäste
stil-gångare. År 1947 vann han på 2 mil.
Hindmar, som t. o. m. 1945 hette Karlsson
och i gång tävlade för Göteborgs
Frisksportklubb, är specialist på korta sträckor och en
typisk elev av den Kreigsmanska skolan. Han
går utomordentligt snabbt men är dock något
osäker i fråga om »markkontakt». Han blev
tvåa på 10 km i SM 1943—45 samt trea 1947
(då han vann SM i lag) och satte 1945 svenskt
rekord på 1 500 m med 5m 46,2s (inoff.
världsrekord). Hans bästa tider i övrigt äro 3 000
m 11.54,0, 2 eng. mil 12.56,2, 5 000 m 21.31,6,
10 000 m 44.35,2 och 25 km 2.06.30. — Hindmar
är också god löpare och tävlade ofta för
örgryte i propagandastafetter m. m. Hans
bästa tider äro: 800 m 1.58,2 och 10 000 m 33.23,2
(10. man i SM 1944). Fr. o. m. 1946
representerar han — sedan han flyttat till Malmö —
Malmö AI. S.L.
Hindorff, Martin, seglare (f. 1897
30/3), avdelningschef i Stockholm, har
sedan mitten av 1920-talet varit en ofta
anlitad och mycket skicklig amatörgast
på många av de svenska båtar, särskilt
i 6 m R-klassen, som tävlat utomlands
eller om de stora internationella
pokalerna.
Hindorff var sålunda med och erövrade
En-tonnarpokalen med E. Åkerlunds »Bissbi» 1929,
30 och 31. Även 1946 deltog han i det svenska
lag, som hemförde Entonnarpokalen i Norge.
I Los Angeles 1932 och i Kiel 1936 fick han
olympisk guld- resp. bronsmedalj, eftersom de
olympiska seglingarna äro lagtävlingar, där
varje man ombord i pristagande båt erhåller
samma medalj som rorsmannen. Hindorff har
också själv till rors på kappseglande båtar
vunnit vackra framgångar. E. P-n.
*Hindås fick 1942 en utmärkt
teknikskidbacke i närheten av Idrottsgården,
och 1945 installerades elektrisk belysning
såväl vid denna som vid lilla
hoppbacken.
Götalandsmästerskapen på skidor ha 1926, 29
och 41 ägt rum vid Hindås. Flera utländska
idrottstrupper ha legat i Hindås för att
förbereda sig för tävlingar i Sverige.
*Hirn, Albert, tysk
gymnastikpedagog och idrottshistoriker, var 1934—41
ledare för turnlärarutbildningen vid
Hoch-schulinstitut für Leibesübungen vid
Berlins universitet och innehade 1941—44
motsvarande befattning vid universitetet
i Strassburg.
Hirn, som är gift med Sven Säfwenbergs
syster, överflyttade 1947 till Sverige. Han är
sedan våren 1948 chefsinstruktör i Svenska
Rodd-förbundet och sysselsatt med vetenskapliga
arbeten vid G. C. I.
Hitter, basebollt., kallas en slagman, som
säkert kan få träff på vilken som helst
riktigt kastad boll (termen är lånad från
boxning).
Sluggern däremot träffar ibland och får
då gärna upp långa goda slag. Exempel på
förra typen av spelare äro Ty Cobb och Ted
Williams och på den senare Babe Ruth, vilken
fortfarande är rekordhållare i gjorda
home-runs. — Ordet förekommer även i
sammansättningen ->-hardhitter (bd III).
*Hjertberg, Ernst, svensk-amerikansk
idrottstränare i New York, är numera
(1948) biträdande instruktör vid
Manhattan College i New York.
Hjertberg fick 1947 New Yorks
Sportjournalisters hederspris, en silverbricka, som årligen
utdelas till en synnerligen förtjänt
idrottsledare. Hjertberg är den femte som fått det
unika priset, bl. a. för sitt hängivna arbete för
popularisering av idrott bland New Yorks
ungdom, som han sökt sammansluta i
kvartersklubbar.
Hjo (3 289 inv. 1948), stad i
Västergötland vid Vättern, invigde 1935 en modern
idrottsplats, som kostat 90 000 kr., men
har inom tävlingsidrotten icke spelat
någon större roll.
Stadens ledande och enda egentliga
idrottsklubb är IFK (st. 1920, 132 medl. 1947), som
speciellt utövar fotboll (mest kända spelare M.
Brick, tidigare AIK, samt G. Brink, nu i
Jönköpings Södra IF), bandy, fri idrott,
orientering, simning, skidor samt på senare år även
ishockey. Idrotten bedrevs på en primitiv
boll-plan, tills den moderna idrottsplatsen byggdes.
Medlen till denna har IFK i huvudsak satsat
själv. Drivande krafter ha varit J. Forsberg
och L. Lindhe. Äldst och störst är Hjo
Skytteförening (st. 1902, 174 medl.). S. L.
Hjorth, Carl H. R., fäktare och
gymnast (f. 1875 15/7), var en ovanligt
elegant florettfäktare med ren, fransk stil.
Hjorth, som blev gymnastikdirektör vid G.C.I.
1901, studerade 1903 någon tid vid Joinville-le-
761
762
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
