Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kurikkala, Jussi - *Kvammen, Reidar - Kvarnsveden - *Kvinnogymnastik - Kyntzell, Gustaf (Gösta) - Kür - *Kälarne, Henry - *Kälkbacksåkning - Källviksbacken - *Köping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖPING
Han vann finska mästerskapet på 5 mil 1944
och segrade på samma sträcka i Lahtisspelen
s. å. Han tävlade även i Mora 1945, då han
blev slagen av Nils Karlsson på 30 km. —
Kurikkala har även flitigt deltagit i längre
löpningar, bl. a. i maraton vid nord.
landskampen i Stockholm 1947, då han blev fyra.
*Kvammen, R e i d a r, har t. o. m. juni
1948 spelat 50 gånger i norska
fotbollslandslaget.
Kvarnsveden -^-Borlänge, suppl.
*Kvinnogymnastik. 1900-talets
utveckling av kvinnogymnastiken kännetecknas
av en frigörelse från det föregående
århundradets manligt betonade system med
dess stränga stilisering och konstruerade
rörelser. Rörelsen ledde sitt ursprung
från den franske skådespelaren F.
->Del-sarte (suppl., 1811—71), som sökte
utforska skönhetslagarna för
människokroppens rörelser. Till Delsartes
efterföljare räknas systrarna -»-Duncan
(suppl.), schweizaren ->Dalcroze (bd II)
och dennes lärjungar, bland dem främst
Rudolf ->Bode (bd I), som helt
förkastade isolerade ledrörelser och
präglade tesen om rörelsernas »fliessende
Ablauf», av Elin Falk översatt med
»ge-nomböljning» (totalitetsrörelser).
På kvinnogymnastiken i Norden under
1900-talet har finskan Elli Björkstén haft
ett grundläggande och avgörande
inflytande. I Sverige ha hennes principer
betytt en övergång från ställnings- till
rörelsegymnastik.
Under 1940-talet har
tävlingsgymnastik mellan kvinnliga elitgymnaster
införts, såväl i trupp som individuellt.
Utförandet av fristående rörelser med
användning av handredskap såsom
hopprep, bollar (visades av de tyska
trupperna vid Lingiaden 1939) förekommer
allmänt. Det synes som om utvecklingen
går i den konstnärliga dansens tecken.
O. H-g.
Kyntzell, Gustaf (Gösta),
finländsk yachtkonstruktör (f. 1882 12/7),
ingenjör i Borgå, var tidigare chef för
Borgå Båtvarv men utövar numera
privat byggnadsverksamhet. Han har
konstruerat de flesta båtar i A-klassen och
15 m2 klassen i Finland.
Kyntzell har konstruerat och byggt över 300
segel- och motorbåtar till olika mätningsregler
och klasser, därav 35 segelbåtar med namnet
»Inga-Lill» för egen räkning. Vid tävlingar
hemma och utomlands har Kyntzell erövrat
över 300 pris. En av hans mest kända skapelser
är 6 m R-jakten »Inga-Lill XXVI», som deltog
i Entonnarpokalseglingarna i Göteborg och i
tävlingarna om Guldpokalen i USA, där hon
förlorade i finalseglingen med en placering
mindre än den amerikanska pokalerövraren.
Kyntzell är styrelseled. i Borgå
Segelsällskap sedan 1912 (v. ordf. från 1926) samt i
Finlands Seglarförbund sedan 1928. E. M-a.
Kiir, ty., eg. val, ridsportt., är en form
av dressyrtävlan, i vilken ryttaren under
viss tid uppvisar sin häst i ett självvalt,
svårt program, vari piaff, passage och
piruetter skola ingå. ->Ridsport, bd V,
sp. 1113.
Kür är även det tyska uttrycket för fria
avdelningen i konståkning på skridsko.
*Kälarne, Henry, diskvalificerades
vintern 1946 för alltid på grund av
överträdelser av amatörbestämmelserna.
Han har tidvis fungerat som amatörtränare
i löpning.
kälkbacksåkning ->Skeleton, suppl.
Källviksbacken, skidbacke på
Källvi-kens egendom, 3 km s. v. om Falun, är
Sveriges största.
Backen byggdes för 300 000 kr. till SM i
Falun 1947. Den har ritats av E. Rylander,
Falun, och anses som den kanske mest lyckade
backkonstruktionen i Sverige. Vid SM sattes
backrekord av T. Lindgren, Kiruna, med 75
m, men rekordet slogs 1948 av icke mindre än
22 man. Innehavare av backrekordet blev s. å.
Evert Karlsson, Friska Viljor, med 81,5 m (84,5
med fall). S.L.
"Köping, som snabbt vuxit ut, har en
mycket livaktig idrott. Sålunda finnas,
utom de i bd IV nämnda föreningarna,
specialklubbar för boxning, brottning,
bowling, bordtennis och simning.
I det 1937 invigda idrottshuset, som rymmer
simhall, bowlingbanor och gymnastiksal
(ovanpå simhallen; användes även för
inomhusidrott), har stadens idrott utmärkta lokaler.
Köpings IS spelar handboll i div. II, och
K. F. U. M:s idrottsavd. (st. 1936) spelade i div.
II t. o. m. våren 1947. I bandy vann Köpings IS
sin div. Il-serie vintern 1947 och 48 (förlorade
kval. till div. I) samt spelar från 1948 fotboll i
div. IV.
— Sedan 1941 utdelas årligen
->Bärgs-lagsbladets guldur (suppl.) till bäste
idrottsman i staden.
997
998
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
