L Laakso, Leo, finsk backhoppare (f. 1918 21/s), avdelningschef i Lahtis, anses vara den bäste backhoppare Finland haft. Laakso slog igenom som 14-åring, vann JM i backe 1936 och blev finsk mästare 1943 och 45. Han är specialist på Lahtisbacken, vann vid invigningstävlingarna 1938 i den ombyggda backen och blev tvåa 1939 efter B. Ruud i Lahtisspelen, som han vann 1941 och 43—46 (fyra 1947; 1940 och 42 inga tävlingar). Han blev tvåa i det senare ogillade VM 1941 samt segrade 1945 bl. a. i Fiskartorpet, Härnösand, Östersund och Sundsvall samt 1946 i Zermatt. Vid OS 1948 blev han sexa. Laakso vann JM i bröstsim 1935 och 36 och var som junior även god gymnast, skridskoåkare och friidrottsman. Han var före kriget ett av Finlands största namn inom segelflygningen och innehade en tid höjdrekordet. Under kriget tjänstgjorde han som jaktflygare och avancerade till löjtnant. E. M-a. Lachman, Karen, dansk fäkterska (f. 1916 30/5), assistent och sekreterare, Olle Laessker, europamästare i längdhopp och i stafettlöpning 4x100 m 1946. 999 är en av de jämnaste och pålitligaste av Danmarks många goda fäkterskor. Lachman blev femma vid OS 1936 och vid VM 1937. Vid VM 1947 segrade hon i lag och blev fyra individuellt. Hon har varit dansk mästarinna 1939, 41, 43, 44 och 47. — Hon förenar mycken elegans med ett intelligent spel och god teknik. N. H-n. Laessker, Olle, sprinter och längdhoppare (f. 1922 2/4), polisman i Gävle, vann 1946 EM i längdhopp på 742 cm och deltog i Sveriges segrande lag på 4x100 m. Han är f. n. friidrottens »problembarn» n:o 1, då han på grund av sin mångsidighet ej velat specialisera sig. Laessker började tävla för Göteborgs Bo.IS, flyttade 1939 till Jönköping och representerade Jönköpings AIF samt 1943 till Gävle, där han blev medlem i Gefle So.GF. Han nådde eliten 1943, då han blev tvåa på 100 m i SM. År 1945 vann han 100 och 200 m i båda landskamperna mot Danmark (tvåa på 100 m mot Finland) och erhöll vid julilandskampen Kabompokalen. Han specialtränade längdhopp 1946 och vann då SM och EM samt i landskampen mot Finland (även 100 m). År 1947 var Laessker på grund av placering vid ridande polisen i sämre form men vann dock SM i längdhopp och var tvåa mot Finland och i nordiska landskampen. Han är utmärkt stafettlöpare (specialist på tredje sträckan) och deltog i de segrande lagen i tre landskamper 1945, en 1946 och två 1947. Hans personliga rekord äro: 100 m 10,7s, 200 m 21,8, 400 m (där han gjort ett fåtal försök) 48,8, längdhopp 750 cm, 200 m häcklöpning 25,4. — Laessker löper i synnerligen kraftfull stil med långa, vackra steg och har en utmärkt finish men är ojämn i starten. Hans stil i längdhopp är mycket enkel. Han »lever på» sitt snabba anlopp men är osäker i upphoppet och får mycket ojämna serier. S. L. *Lagerlaget. — Tage Lager vann SM i single sculls 1942 för Stockholms RF och 1943—45 för Stockholmspolisens IF. Fram till 1946 var han Sveriges bäste singelroddare och placerade sig bl. a. som tvåa vid NM 1947. Lager var även god medeldistanslöpare. 1000