- Project Runeberg -  Språkets lif, inledning till den jämförande språkvetenskapen /
102

(1899) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudöfvergångar och associationsförändringar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillsammans med sina vänner ost — ostar, korf — korfvar, sill —
sillar, biffstek — biffstekar, sup — supar
m. fl.

Ett vida säkrare kännetecken på en forms analogiska
eller ljudlagsenliga natur är emellertid följande:

Då ljudöfvergångarna — i det hela åtminstone —
såsom orsakade af fysiska förändringar eller olikheter i
talorganet värka oberoende af medvetandet och viljan,
hvaremot associationsförändringarna just äro produkter af en
mer eller mindre medveten, af ordens större eller ringare
inbördes likhet framkallad reflexion, är det klart, att för
hvarje analogibildning det måste kunna uppvisas någon
psykisk anledning, under det att de rent ljudlagsenliga
förändringarna från denna synpunkt förefalla fullkomligt
omotiverade. Den analogiska böjningen smörgås — smörgåsar
är också lätt förklarlig, ty den är ju uppenbart en
anslutning till den så allmänna flexionen dag — dagar, sol
— solar,
medan den ljudlagsenliga böjningen gås — gäss
tyckes, ju mera man tänker på den, vara utan all rim och
räson. I sammanhang härmed må påpekas — ehuru det
egentligen är en själfklar sak — att man ej är berättigad att
antaga, det en bildning är analogisk, förr än man kan påvisa
det mönster, efter hvilket den är danad, lika litet som man
får uppställa en ljudöfvergång, om den ej kan stödjas
åtminstone af något annat exempel af samma eller liknande art.

*



Associationsförändringarna kunna på visst sätt
betraktas som ett oafbrutet iordningställande efter all den
villervalla, ljudlagarna ideligen åstadkomma. Ty från logisk
synpunkt vålla dessa endast oreda och förvirring i vår eljest
så omsorgsfullt städade språklåda. De fara nämligen fram
som riktiga vildbasar, och utan minsta hänsyn till ordens
betydelse eller funktioner rycka de genitiven från
nominativen, pluralen från singularen, komparativen från positiven,
preteritum från presens o. s. v. Associationsförändringarna
åter sträfva att tvinga dessa i tanken och till betydelsen
närstående former att äfven i sin yttre gestalt ej skilja sig
mer från hvarandra än hvad som för tydlighetens skull är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spraklif/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free