Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betydelseväxlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det finnes åtskilliga växter, som ej rätt kunna trifvas
utan att stödja sig vid, ja, suga sig fast vid andra, lefvande
således på dessa, men dock ej hämtande sin näring af dem.
Så klänger sig t. ex. murgrönan fast vid ek-, bok- och
alstammar och låter sina luftrötter tränga in i deras bark för
att vinna starkare fäste, men lefver det oaktadt sitt eget lif,
är blott en efterhängsen gäst, ej någon snyltgäst.
I likhet härmed finnes det i språket en mängd ord,
som vilja sluta sig till och suga sig fast vid andra ord, utan
att dock till sitt eget lif vara af dessa helt och hållet
beroende. Ett sådant är sippa, hvilket visserligen finnes som
enkelt ord, t. ex. »med sippor stränderna strös», »sippan i
lunden nigande står», men som dock endast är fullt
lifskraftigt i sammansättningarna hvitsippa, blåsippa, backsippa,
fjällsippa etc. Än mera sällskapssjukt är växtnamnet klint,
ty det förekommer egentligen blott i sammansättningarna
blåklint och rödklint (= Centaurea Jacea l. Agrostemma
Githago) —.
Men den efterhängsne gästen blir lätt en värklig
snyltgäst. Och det finnes äfven en massa växter, som i fullaste
mening äro detta, ity att de lefva ej allenast på, utan också
af sina s. k. värdplantor. Dessa parasiter sakna ej endast
värkliga blad, utan äfven vanligen den lifskraftiga gröna färgen,
såsom den blekgula tallörten (Monotropa) på tallrötter och den
blekröda fjällroten (Lathraea) vanligen på hasselrötter.
Åtskilliga bland dem äro mera liberala och förekomma på
flera olika växter, andra hålla sig uteslutande till en enda art.
I full öfverensstämmelse härmed finnes det i språket
äfven en massa ord, som med en liksom bleknad, urvattnad
betydelse endast förekomma sammansatta med andra och
lefva helt och hållet af dessa. Somliga bland dem kunna
ock vara mindre nogräknade och frossa på flera värdars
bekostnad, andra äro åter mera granntyckta och gästa blott
en enda.
Såsom exempel på de förra må anföras:
-vard (= isl. verðr = ’måltid’) i dagvård, aftonvard,
nattvard,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
