Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Apolepsis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Apolèpsis, gr., läk., tidtals avstannad
livsfunktion.
Apollon, gr. rom. myt, solguden, de
sköna konsternas gud hos antikens
folk; av romarne kallad Apollo.
Apolog^ gr. Fabel. Moralisk skrift.
Apologi, gr., försvarstal, försvarsskrift.
Apologèt, författaren till en
försvarsskrift, särskilt vad angår
religionen.
Apomorfin, gr., ett av morfin
framställt medel, som insprutat under
huden visar sig som ett verksamt
o. hastigt kräkmedel, vadan det med
framgång kan nyttjas vid
förgiftningsfall.
Apoplexi, gr., läk., slag, slaganfall.
Apopléktisk, slagartad, fallen för
slag^
Aposiopesis, gr., ett kort uppehåll i
talet (konstpaus) 1. en sats totala
avbrytande, för att ernå en önskad
effekt.
Apostasi, gr., avfall från en
religionslära 1. från en viss samhällsidé.
Apostät, affäUing.
Apostel, gr., sändebud; namn på Jesu
tolv lärjungar o. några deras
närmaste efterföljare, tillägges stundom
även någon av dem, vilka på
senare tider verkat ibland hedniska
folk i o. för deras omvändelse.
Apostolisk, överensstämmande med
apostlarnes lära o. liv.
A posteriöri, lat., fig., fråfn det
efterföljande, d. v. s. från den yttre
erfarenheten, liksom A priöri, från
början, från grunden, d. v. s. från
det egna förståndets uppfattning.
Apostrof, gr., ett skrivtecken, som
utmärker att en 1. flera bokstäver
blivit utelämnade; utmärka i vårt
eget språk endast ovårdat tal, då
de däremot i t. ex. franskan och
italienskan äro nödvändiga för
språkets behandling.
Apostrofera, i ett tal vända sig till
frånvarande person 1. till ett
föremål, som står utom all inverkan;
bryta ut i häftighet mot någon.
Apoteös, gr., förgudning,
tillerkännandet av gudomlig rang åt en
människa (förekom hos greker o.
romare); någons upptagande i
odöd-het.
Apparèlj, fr., tillrustning; samtliga
de apparater, verktyg o. tillbehör,
som erfordras i en konst 1. ett yrke.
Apparence, fr., (1. -rangs), utseende,
sannolikhet, förhoppning.
Apparition, fr., framträdande,
uppträdande, synligblivande,
uppenbarelse.
Appéll, lat., vädjan från lägre till
högre domstol; signal förmedelst
trumma 1. trumpet för att kalla
tillsammans trupperna; vid jakt:
höga rop för att få ihop hundarne.
Apellèra, vädja; kalla, ropa.
Appéndix, lat., bihang, tillägg.
Applicera, lat, tillpassa, anbringa.
Applikation, tillpassning,
tillämpning; mus., finger sättning.
Applådera, fr., genom handklappning
uttrycka sin uppmuntran att
fortsätta 1. att giva tillkänna sitt bifall.
Appoint, fr. (1. appåäng), växel, som
utjämnar det sista av en fordran;
fyllnadsväxel.
Apportcra, fr., frambära, medhava.
Apportez (appårte), bringa hit!
(till hundar).
Apprehendèra, lat, tillägna sig något.
Apprehensiön, den handling,
varigenom en person tager något i
besittning.
Appretèra, fr., tekn., giva den sista
beredningen såsom täthet, styvnad
o. glans åt tyg. Appretür, den
behandling en vävnad undergår för
att få ett vackert utseende.
Approbatiön, lat, antagande,
godkännande. Approbèra, gilla,
godkänna, antaga. Approbätur, ett av
de betyg, som givas vid examina.
Approche, fr. (1. aprå’sch), i zigzag
gående löpgrav, som av belägrande
uppkastas under det gradvisa
närmandet till en belägrad fästning.
Appropriotiön, lat., tillägnande,
besittningstagande. Approprièra, sätta
sig i besittning av, göra till sin
egendom.
Approximera, lat, närma sig så långt
som möjligt; ungefärligen beräkna.
Approximativ, ungefärlig.
April (av lat. aperire, öppna), årets
fjärde månad, även gräsmånad kallad
hos oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
