Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gorge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Gorge, fr. (1. g år sch), hals, barm;
frånsidan av ett fästningsverk.
Gorgöner, gr, myt,, trenne kvinnliga
med ormar till hår o. med vingar
o. kopparklor försedda
skräckinjagande vidunder, vilkas blotta
anblick förstenade.
Gorilla, zool., den största o. mest
vildsinta arten bland de
människo-liknande aporna: dess hemland är
i det skogbeväxta Central-Afrika.
Gossypium, bomullsväxterna.
Gotik, hygnk., den stilriktning, som
under senare delen af medeltiden
gjorde sig gällande i Europa, o.
vars mest kännetecknande drag
utgjordes av den spetsiga
valvbågen.
Gouache, fr. (1. gua’sch), målning
med vattenrifna täckfärger (i
motsats till akvarell, där grunden
genomlyser).
Gourmand, fr. (1. -màng),
läckermun, storätare. Gourmandise, (1.
-dis), begivenhet på mycken o.
god mat.
Gourmet, fr. (1. -me), kännare af ett
gott bord, finsmakare.
Goüt, fr. (1. gü), smak, smaksinne,
smakriktning; tycke. Goutera,tycka
om, gilla. Gouterad, omtyckt.
Goüter, (1. guté), lätt aftonmåltid.
Graal, den, enligt sagan, av en enda
ädelsten förfärdigade kalk, ur
vilken Kristus den sista natten skall
hava druckit.
Grace, fr. (1. gr as) behag, ynnest,
nåd. Graciös, behaglig, täck.
Gracerna, rom. myt., behagens
gudinnor, kariterna.
Grad, lat, jämförlighetsmått både
inom geometrin, matematiken,
meteorologin o. tekniken; olika
militär 1. civil värdighet. Gradatiön,
indelning i grader. Gradera,
indela efter gradskala; uppskatta,
värdera; befordra
vattenavdunst-ningen ur saltverk.
Graduèra, lat., tilldela en akademisk
värdighet.
Grafik, gr., allt vad som inbegriper
skriv- o. teckningskonst. Grafisk,
framställd genom träsnitt,
kopparstick, stentryck 1. etsade zinkplåtar.
Grafit, gr.^ min., blyerts,
Graln, fr. (1. gr än g), korn, frö; prick.
Gram, gr., viktenheten inom det
metriska systemet.
Gramäner, (fr. agrements), grannlåter ;
utsirningar på klädedräkten.
Gramineæ, lat., gräsarterna.
Grammatik, gr., språklära.
Gran, lat., föråldrad medicinalvikt —
62 milligram.
Granat, min., en mörkröd ädelsten,
förekommer vanligen inspärrad i
en del bergarter; krig sv., en ihålig
med explosivämnen fylld spetskula.
Grand, fr. (1. gr ang), stor.
Grandseigneur (1. sänjor), förnäm herre.
Grandeur (1. -ör), storhet, makt,
högsinthet. Grandios, storartad,
storslagen.
Grand, sp., adelsman ur Spaniens
förnämsta ätter, särskilt vid
hof-vet. Grandezza, högförnämt
uppträdande, stolt värdighet.
Granulatiön, lat., bildande av
knott-riga upphöjningar i sår, s. k.
svallkött.
Granulera, lat., genom en viss
operation fördela metaller i en mängd
små korn. Granulös, kornig.
Granulit, min., en finkornig
kristal-linisk bergart av kvarts o. fältspat
med insprängda små granater.
Grassèra, lat., leva vilt; gripa
omkring; härja, rasa.
Grätia, lat., nåd; behag; tack.
Gratis, för intet, utan betalning.
Gra-tiäl, föräring; aflöning. Gratuitèt,
oförskylld nåd; frivillig gunst.
Gratificera, lat,, begåva, ersätta,
skänka. Gratifikation, frivilligt
lämnad ersättning för gjord tjänst.
Gratie, se Grace.
Gratierna, se Gracerna.
Gratulera, lat,, lyckönska.
Gratulation, lyckönskan.
Grav, lat., svår, tung. Grav accent,
tyngande tonvikt å ord 1. stavelse,
Gravämen, lat, besvärande
omständighet; något, som ligger en
person till last. Graverande,
försvårande. Graverad, intecknad,
överhopad, med skuld. Gravatiön,
det belopp, vartill en egendom är
intecknad o. varom offentligt intyg
(gravationsbevis) kan av
intresserade infordras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
