Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kort öfversigt af Svenska Språkets historia - Första Tidehwarfwet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
al
IV
skade det, med föga skiljaktighet, både i Sverige,
Danmark och Norrige. Ifrån sistnämda rike öfver
fördes det, vid slutet af 9:de seklet , till Island ,
der det, i följd af landets afskilda läge och föga
gemenskap med främmande, en längre tid bevarades
i sin ursprungliga renhet. På denna ö ’uppblom-
strade äfven under medeltiden en egen littera-
tur, och det är Isländska författare vi hafva att
tacka för underrättelserna om vår nations äldsta
öden. Af dessa författare kallas det Skandinavi-
ska fornspråket : Norræna tunga , det är, Nordiska
tungomilet. Såsom prof deraf kan man anse en
-mängd urgamla , af häfderna förvarade namn , dels
personliga, såsom Sköld, Dag, Ulf
, Hugleik,
Liksinnig, Ståndaktig ); dels geografiska ,
såsom provinsnamnen Uppland, Södermanland,
Westmanland, m. fl.; dels binamn, såsom Skjafr-
bonde, (Skeppsbo, Boende på skepp ; eller kan-
hända Skeppsägare , Skeppsherre) ; Braut-Anund
Caf Bryta) Trtälja (Trädhuggaren); Vendilkraki
(Vändkraka; figurligt: en lättsinnig , opålitlig per-
-son: Danskarnes öknamn på Svenska konungen
Ottar); Illride (Illasinnad) ; Storråda (Storsinnad ,
Stolt, Högdragen) ; Väderhatt, Jernsida , Segersäll,
Skötkonung, b. s. v. Dessa exempel bevisa, att
äldsta Svenskan ägde likhet med den nuvarande ,
så till stamord som sammansättningar, om äfven
åtskilliga af de förra gått förlorade samt nya till-
kommit, och de sednare på mångfaldigt sätt blif-
vit tillökta och utvidgade."
:
fli 004
li eller den epok, då Christendomen, omsider stad-
-i gad, började att bevisa ett verksammare inflytande
på lagar, seder och språk: ett inflytande, som, hvad
00 : språket beträffar, vi dock egentligen först lära når-
mare kanna ur de äldsta Landskaps- lagarna i bör-
jan af nåsta tidehvarfi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
