Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kort öfversigt af Svenska Språkets historia - Första Tidehwarfwet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII
fapur sin kupan
hir mun stanpa
Stain nir brautu
auk Kiluk kirwa
mirke at Kuni sin,
Rahnvaltr lit
rista Runar
efr Fastvi
mopur sina
Onims Totr
To i Aipi
Kup Hjalbi
ant Hana .
fader sin godan ;
Här månde stånda
Sten nära vägen
Och Kilög skar
märke åt mannen sin,
Ragnwald lät
rista runor
efter Fastvi
moder sin;
Onims Dotter
Dog i Ed;
Gud Hjelpe
Anden Hennes !
Dessa inskrifter äro på vers , hvars väsendt-
liga karakter icke bestod uti slutrim , utan i Alli-
teration, d. ä. Begynnelse-bokstäfvernas likhet, en-
ligt den regel, att tre eller åtminstone två ord i.
tyenne på hvarannan följande rader borde begyn-
nas med samma bokstaf,
såsom puti:
eller R uti :
pufr auk þorfalr
þair litu raisa ,
Rahnvaltr lit
rista Runor *).
Att språkljudens beteckning i denna period
var högst vacklande och godtycklig, bör synas
*) Uti vissa högtidliga versslag borde också tvenne ords
grundstafvelser i hvarje rad ljuda lika, t. ex. Starkr
och Marku. Detta kallas Assonans, som delas i Hel-
assonans, om både vokal- och konsonant-ljuden åro
lika , såsom i nyssnåmda exempel, och Half-asso-
nans, om vokalerna aro olika, och blott de påföl-
jande konsonanterna åro desamma, t. ex. Ord och
Gård, Luften och Skriften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
