Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kort öfversigt af Svenska Språkets historia - Andra Tidehwarfwet - Första Perioden. De äldsta Landskapslagarna. 1200—1300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x
Andra Tidehwärfwet :
från år 1200 till Gustaf I:s tid, eller omkring
år 1523.
Detta tidehvarf kan delas i tre perioder: från
1200 till 1300 ; från 1300 till 1400 ; från 1400
till 1523.
Första Perioden. De äldsta Landskapslagarna.
1200-1300.
Runalfabetet kom småningom ur bruk , i samma
mån, som det fullkomligare latinska alfabetet bör-
jade nyttjas afde andeliga. I detta sistnämda alfabet
bibehöll man i början runan p, samt upptog ur
och ur det högre, bildade talspråket. Man återfinner
i dessa dialekter de fordna diftong-ljuden, samt i mån-
ga ord de fordna, sedermera förbytta, vokalerna, aspi-
rationer, kasual- och verbal-åndelser, m. m. Så år
Dalkarlens tungomål rikt på diftonger; han uttalar
t. ex. is, liksom Engelsmannen , med ais, snö med
snio, spänna med spienna, snut (nos, mun) med snaut,
o. s.v. Han mildrar ljudet af sammanstôtande , skar-
pa konsonanter, liksom Engelsmannen , och uttalar
folk med fok, karl med kall, dansa med dassa, berg
med bjärr; han har samma ljud för w, som Engels-
mannen, t. ex. uott dagli bröd (vårt dagliga bród) ;
han känner föga h såsom konsonant, men tillägger
vid flera vokaler en lenare h-aspiration, som något
liknar Engelsmannens w, t. ex. i Mora-dialekten : firi-
lat huåss huårer skuldur (förlåt oss våra skulder).
Genom bibehållna kasus och konjugations-former
visar sig i ofrigt Dal-språkets åldrighet och öfver-
ensstämmelse med det gamla Norræna-målet. Mår-
keliga , om ån färre , likheter med detta språk före-
komma åfven i de ofriga dialekterna, såsom i Upp-
Jánskan , Smålänskan , Westgotiskan , Wermlan–
skan, m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
