Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkläran och dess Delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka hvarken vokaler eller konsonanter kunna urskiljas.
Af denna beskaffenhet äro djurens låten.
Anm. 2. De första språkljud, som menniskorna bildat,
hafva förmodligen varit dels omedelbara uttryck af
känslor och sinnesrörelser, eller de så kallade Interjektionerna,
dem sjelfva naturen lärer alla menniskor, för
att tillkännagifva fruktan, sorg, glädje, o. s. v., dels
efterbildningar af ljudet eller det hörbara af tingen, såsom
det kännetecken, hvilket gjorde starkaste intryck på den
sinnliga uppmärksamheten samt lättast kunde härmas.
Alla språk hafva derföre en mängd stamord, som bestå
af dylika härmande ljud. Sådana äro i Svenskan :
Dunder, Skräll, Qvitter, Klang, Pip, Hvissla, Braka, Hvina,
Bullra, Hväsa, Susa, Surra, Brusa, Knarra, Slamra,
Stampa, Bulta, Ryta, Gnägga, Kackla, Tjuta, o. s. v.
Äfven andra ord, som icke beteckna intryck af
ljudande ting, kunna likväl hafva ett slags likhet, ehuru
mera svag och aflägsen, med de betecknade föremålen.
Denna likhet är ett verk af inbillningskraften,
som finner behag i hvarje öfverensstämmelse emellan ordens
ljud och deras bemärkelse, och som derföre bemödar
sig att tillskapa ord, hvika mer eller mindre märkbart
afbilda och likasom måla sjelfva tingets naturliga
beskaffenhet. I detta afseende upptäcker man i vårt, likasom
i alla språk, en benägenhet att uttrycka a) Rörelsers ha-
stighet genom lätt flytande, skyndsamma ljud, t. ex. Hoppa,
Springa, Dansa, Blixtra, Spritta; b) Rörelsers tröghet
deremot genom utdragna , släpande ljud , t. ex. Skrida,
Krypa, Vrida, Sen, Trög; c) Behagliga föremål genom
lena ljud, t. ex. Ljuflig, Huld, Söt, Angenäm, Smeka,
Förnöja samt d) Obehagliga föremål genom hårda och
skärande ljud , t. ex. Sur, Sträf, Tvär, Grym, Vred,
Barsk, Spotsk, Hätsk, Straff, Vräka, Störta.
För öfrigt märkes, att ordens målande ljud ej betaga
dem den egenskap, att vara öfverenskomna eller
villkorliga tecken; ty sådana ord äro icke dess mindre olika
i olika språk, emedan menniskorna dels genom sina
hörselorganer på ett olika sätt uppfattat sjelfva tingens ljud,
dels genom sina språkorganer på olika sätt efterbildat
dem. Man kan således af blotta ljudet aldrig med
säkerhet sluta till ett ords betydelse, ehuru man i den
redan kända betydelsen ofta finner ett slags öfverensstämmelse
med ljudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
