Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen: Ortografien eller Rättskrifningsläran - 1. Om Bokstäfver och Stafvelser i allmänhet - § 1. Om Bokstäfvernas Namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 6 )
1
Vokalerna äro 9 : a, e, i, o, u, y, å, ä, ö.
Dessa kallas Vokaler (Sjelfljud eller sjelfljudande
bokstäfver) , emedan de sjelfve hvar för sig kun-
na uttalas , d. ä. ensamme utgöra fullkomliga ljud
utan biträde af någon annan bokstaf.
Vokalerna a, o, u, à kallas Hårda ; e, i, y,
ä, ö, Lena Vokaler.
De öfriga nitton , såsom b, c, d, &c. , kallas
Konsonanter (Medljud eller medljudande bokstäf-
ver) , emedan de ej kunna tydligen uttalas utan
tillhjelp af vokalljud.
Útaf Konsonanterna kallas l, m, n, r, s, Flytan-
de; de öfriga kallas Stumme. Dubble kallas x, z,
och stundom j, efter en Vokal , såsom Höj, Väj-a.
X kan anses såsom ett förkortadt skrifsätt för ks
eller gs, och z för ts.
Anm 1 Det dubbla v (W w) kan anses för öfver-
flödigt, emedan det nu för tiden ljuder fullkomligen lika
’
med enkelt v. Det brukas ock merendels" blott i vissa
namn, sardeles Tyska, såsom Wilde, Werwing, Wel-
lingk, Wittenberg, Wartburg, o. s. v.
Anm. 2. Bland de mindre konsonanterna mårkes den
dubbla formen af S
, s, hvaraf nyttjas i början af ett
ord eller en stafvelse, och s i slutet.
Med Stafvelse förstås en eller flera bokstäfver,
som uttalas på en gång, d. ä. under ett enda mun-
nens öppnande eller tillslutande.
Hvarje särskilt vokal utgör en stafvelse , eme-
dan den kan särskilt uttalas ; men blotta konso-
nanter utan vokal kunna ej utgöra en stafvelse.
Hvart och ett ord har följaktligen lika många staf-
velser, som det har vokaler, utan afseende på an-
talet af dess konsonanter. Orden Ö, Gå, Bro,
Träd, Djup, Strand äro enstafviga , emedan i hvart-
dera blott finnes en vokal. Af samma skäl ärg
3:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
