Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen: Ortografien eller Rättskrifningsläran - 1. Om Bokstäfver och Stafvelser i allmänhet - § 8. Om Rättskrifnings-grunderna - 2. Om de särskilta Bokstäfvernas Uttal och Teckning - § 1. Om Vokalernas Uttal och Teckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 16 )
Den tredje grunden är Ordskillnaden, eller att
ord af olika betydelse tecknas olika , så vida nem-
ligen detta ej strider emot stafbyggnads-principen.
KAP. II.
Om de särskilta Bokstäfvernas
Uttal och Teckning.
S. 1.
Om Vokalernas Uttal och Teckning.
Vokalerna a, i, u, y, å, ä, ö , bibehålla i all-
mänhet sina naturliga ljud ; e och o hafva hvardera
ett dubbelt ljud , nemligen dels slutet eller deras
egentliga ljud af e och o; dels öppet eller ljud
af å och å.
A
Denna vokal bibehåller i det närmaste alltid
samma uttal , hvarvid dock märkes , att långt a har
något mera öppet ljud, såsom Al, Stad, Mat; kort a
deremot något mindre öppet, såsom All, Stadd, Matt.
A gör med u en diftong, såsom : August, Auk-
tor (se 1 Kap. 1 §.).
I
Vokalen i bibehåller alltid sitt egna ljud, långt
eller kort. Undantag slutstafvelsen in, hvilken i
några ur Fransyskan tagna ord uttalas som äng,
t. ex. Bassin, Klavessin, Velin (papper) , Bulletin.
E
Denna vokal har 1 :0 sitt egna slutna ljud;
2:0 ett öppet ljud , likt ä.
1:0 E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
