Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen: Ortografien eller Rättskrifningsläran - 2. Om de särskilta Bokstäfvernas Uttal och Teckning - § 1. Om Vokalernas Uttal och Teckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 18 )
Begge, Lejon, Berg, Merg, Elg, Den, Dem, Em-
bete , Regn, Jemte, Djerf
, o. s. v.; dels i ord
ur främmande språk: Kastell, Recett, Attest, Re-
vers, m. fl.
b) Framför enkelt ljudande konsonant i korta
mellanstafvelser, såsom Aderton, Visserlig, Uppen-
bar; samt i korta slutstafvelser, såsom Vatten,
Hagel, Tager, Gifver; och i allmänhet i definita
slutformen en, et, såsom Solen, Jorden, Gräset,
Löfvet.
Anm. 1. E i korta mellanstafvelser och korta slutstaf-
velser har egentligen ett af e och ä blandadt ljud, som
nårmar sig till den förra vokalen vid ett hastigare , till
den sednare vid ett långsammare uttal. I sådana ord ,
som Vatten, Vapen, Hagel, Fågel, Dager, fâr e ett dun-
kelt och föga mårkligt ljud, emedan det endast år en
hjelpvokal (
likasom Ebreiskans Scheva), som blifvit til-
lagd för att låtta uttalet, men som ej fans i språkets åld-
sta tider, då nåmda ord skrefvos utan e, såsom Vatn,
Vapn, Hagl, Fugl, Dagr. Afven i definita slutformen
en, et blir ljudet e ganska svagt vid ett fortare uttal ,
hvarföre det ofta alldeles utelemnas , når 1, r eller en
vokal föregår, så att Solen, Balen, Hären, Biet, Boet
genom sammandragning bli enstafviga, och uttalas såsom
Soln, Baln, Härn, Bi’t, Bo’t, samt stundom också skrif-
vas sålunda , sårdeles i mindre upphöjd stil.
Anm. 2. Em, en, i början af några ur Fransyskan upp-
tagna ord, uttalas som ang, och med nasalt ljud: Em-
blem, Envoje, Enterprenör, Endossera, Pendyl. De hit-
hörande orden Emfas, Embargo, uttalas dock åfven med
Svenskt ljud (såsom uti Fem, Dem). I slutet af några
fråmmande upptagna ord år e stumt , och det föregående
g ljuder som Tent sch : Page, Loge, Fastage, m. fl.
Reglor för teckningen af ljudet ä med bok-
stafven e.
Ljudet långt ä tecknas med e:
1) Uti prefixet er: Erfara, Ernå. Deremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
