Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen: Ortografien eller Rättskrifningsläran - 2. Om de särskilta Bokstäfvernas Uttal och Teckning - § 2. Om Konsonanternas Uttal och Teckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 51 )
Stafningsregior.
M tecknas alltid , der dess ljud höres : Mot,
Namn, Gumma.
2) Dubbelt ljudande m i slutet af ett ord
eller en stafvelse skrifves ofta enkelt. Se nyssan-
förda exempel : Fram, Kam, m. m.; samt vidare
i 4:e §.: Om dubbelt konsonantljuds teckning.
Ŏm teckningen af orden Lam, Dam, se An-
märkningen näst ofvanföre.
Ň
.
1 ) N har vanligen sitt egentliga ljud : När,
Bön, Unna.
2) N får ofta ett starkare nasalljud (näsljud),
nemligen:
a) Framför g i samma grundstafvelse , hvar-
vid äfven det hårda g erhåller ett slags lenare ut
tal eller sammansmälter med n: Klang, Lång,
Gång, Ting, Penning, Månge, Finger, Tunga, En-
gel, Tvinga, Svänga.
b
) Framför k i samma grundstafvelse , så att
ett slags lenare g höres framför k: Vink, Länk,
Vinka, Länka, Tänka, Tankar, Anka, Enka, Enkel
(
läs: Vingk, Längk, Vingka, o. s. v.)
Anm. Om ng, nk, ej hora till samma stafvelse, så
hafva de ej nasalt ljud , t. ex. Ingå (lås : Inn-gå), ´An-
gripa, Ankomst, Inkalla, Vinkalk.
c
) Gn nttalas som ngn och med nasalt ljud
uti följande ord och deras härledningar, der gn
alltid följer på kort vokal : Agn , Gagn , Vagn ,
Magnat, Magnet, Magnus, Magnesia, Agneta, Agnes,
Regn, Egna (verb) , Signa (Välsigna) , Ugn, Lugn,
Hugna, Dygn, Fägna, Hägn, Vägnar, Lögn. Der-
emot uttalas gn på vanligt sätt, utan näsljud och
utan föregående n, uti de ord, i hvilka dessa kon-
sonanter följa på lång vokal: Egna (plur. af Egen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
