- Project Runeberg -  Svensk språklära /
77

(1836) [MARC] Author: Lars Magnus Enberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 1. Om Ordens Indelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 77 )
Partikel kallas ett ord , som hvarken är No-
men, Pronomen eller Verb, t. ex. Aldrig, Till,
Emedan, Ack.
Anm. Till Nomen hörer Artikel ; till Verbum räknas
Particip, och Partikel år af fyra slag : Adverber, Prepo-
sitioner, Konjunktioner, Interjektioner. Således kan man
åfven sånderdela ofvannåmda fyra ordklasser i följande
nio: Nomen, Artikel, Pronomen, Verb, Particip, Adverb, .
Preposition, Konjunktion, Interjektion. Af dessa åro de
fem första Böjlige, det vill säga, sådana , att de kunna för-
andras genom tillsats , borttagande eller omvexling af en
eller flera bokståfver. De fyra sednare åro âter, med un
dantag af vissa Adverber, Oböjlige.
Alla dessa arter af ord äro , i afseende på de-
ras bildning, antingen Stamord eller Härstamman-
de; antingen Enkla eller Sammansatta.
Stamord (Primitiver) kallas de , som icke här-
ledas från något annat, men sjelfva innehålla ro-
ten eller ursprunget till andra ord. Härstamman-
de (Derivater) kallas de, som genom vissa ljuds
förändring eller tilläggning uppkomma af ett stam◄
ord , och likväl icke utgöra en blott böjning af det-
samma, t. ex. Ung, Glad, Vän, Lycka, Fram, äro
stamord; Yngling, Glädje, Vänskap, Lycklig, Främ-
ja, äro härstammande.
De stafvelser, som utmärka ordens härledning,
kallas Härlednings-stafvelser. Sådana äro het, dom,
aktig, na, m. fl. , t. ex. God-het, af God; Man-dom,
af Man; Lär-aktig, af Lära; Blek-na, af Blek. Se
vidare Ordbildningsläran.
Enkla kallas de ord , som ej kunna upplösas
i flera , t. ex. Menniska, Kännedom, Älska, Värd
.
Sammansatta de , som uppkommit genom flera en-
kla ords förening till ett enda , t. ex. Mennisko-
kännedom, Älskvärd.
De enkla delarna af ett sammansatt ord äro
stundom , såsom enkla ord , obrukliga , och nyttjas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:14:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprklara/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free