Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 2. Om Nomen i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 80 )
kulle, Hilloc, liten kulle , o. 8. V. — Svenskan har
egentligen inga sådana Diminutiver; men deremot
ett annat slags förminskningsord , bildade genom
sammansättning af ordet Små framför åtskilliga an
dra ord , eller af ordet Unge tillagdt bakefter, t
ex. Småstad, Småmynt, Småqvick, Småle, Småträta;
Barnunge, Harunge , Fölunge.
Fölunge. Se Ordbild-
ningsläran.
Vid hvarje Nomen märkas Nummer, Gener,
Artikel, Kasus och Deklination.
Nummer (Numerus , Antal) är tvåfaldig: Sin-
gular (Singularis, Ental) , som utmärker ett enda
föremål, t. ex. Bok, Källa ; och Plural (Pluralis ,
Flertal) , som utmärker flera föremål , t. ex. Böc-
ker, Källor.
Gener (Genus , Kön , Slägte) är trefaldigt : Ma-
skulin, Feminin och Neuter.
$ Maskulin (Maskulinum , Manligt kön) kallas
det Substantiv, om hvilket kan sägas Han , t. ex.
Fader, Yngling.
Feminin (Femininum , Qvinligt kön) kallas det
Substantiv, om hvilket kan sägas Hon , t. ex. Mo◄
der, Flicka.
Neuter eller Neutrum (Intetdera) kallas det
Substantiv, om hvilket kan sägas hvarken Han el-
ler Hon, utan endast Det, t. ex. Djur, Barn.
Anm. 1. Ett Nomen kallas Commune, eller af Gemen-
samt kön, då det kan brukas bâde såsom Maskulin och
Feminin, och då således derom kan sågas Han eller Hon,
efter meningens fordran , t. ex. Gemâl, Syssling.
Anm. 2. Nummer och Gener tillåggas åfven Adjek
tiver, Pronominer och Participer, så vida de förenas med
Substantiver.
Artikel är ett ord eller en ändelse , som tillkän-
nagifver om föremålet är bestämdt eller obestämdt.
Artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
